Allmänt om psykoterapi

Psykoterapi som helhet är en ung rörelse som startade i slutat av 1800 talet. Men det är ett fält som ändå är stort och svårt att överskåda. Det finns många stora och små inriktningar. Olika former av psykoterapi har haft olika popularitet under olika tider. En del har dött ut och andra har kommit för att stanna. Psykoterapi som rörelse har sitt ursprung i Europa men efter andra världskriget har den största utvecklingen skett i USA. Det går att dela in psykoterapi i fyra större fält: psykodynamiska psykoterapier, humanistiska psykoterapier, systemiska psykoterapier och kognitiva beteendeterapier.

Olikheterna mellan de olika fälten av psykoterapi är många gånger stora, men de har även stora likheter. De olika fälten är alltså inga isolerade öar. Genom det förra århundradet har de påverkat varandra och gör det fortfarande. Det som ändå skiljer de olika fälten av psykoterapi åt är att det existerar skillnader i grundsyn på hur man ser på människa och psykisk ohälsa.

Psykodynamiska psykoterapier 
Fältet med psykodynamisk psykoterapi är störst och äldst. Ursprunget finns i Freuds psykoanalys från början av förra seklet. Idag finns det många olika terapeutiska inriktningar inom psykodynamisk psykoterapi. Några anammar fortfarande Freuds tankar, andra har i stort sett helt lämnat hans idéer och tagit till sig nya teorier och tekniker. Det som ändå är gemensamt för hela det psykodynamiska psykoterapifältet är tron på det undermedvetna och en förhållandevis stark tro på determinismen (Sigrell, 2000). Med det undermedvetna menar man att det är en psykisk instans som vi som människor inte har kontroll över och som vi inte är medvetna om. Det undermedvetna anses styra mycket av det vi gör. Determinismen är en filosofisk inriktning där man betonar att orsak och verkan har ett samband, en form av ödestro. Det som en gång har hänt mig (tex barndomen) påverkar hur jag mår idag.

Kognitiva beteendeterapier 
Det kognitiva beteendeterapeutiska fältet är antagligen det näst största och blev till i efterkrigstiden USA. Beteendeterapin utvecklades i nära koppling till universitetsvärlden. Skinner var upphovsman (Lundh & Eriksson, 1994) och han var inspirerad av bla Pavlov. Det här kallas idag den första vågen inom beteendeterapin (Kåver, 2006). Den andra vågen var Beck upphovsman till. Han var från början psykodynamiker men hade nya tankar och skapade den kognitiva beteendeterapin (KBT). Fokus vidgades från en psykoterapi som endast hade fokuserat på det mänskliga beteendet, till en psykoterapi där människans tankar också var intressant. Den tredje vågen kom i början av 1990-talet. Medveten närvaro (mindfulness) och en likställning mellan känslor och tankar blev innehållet av den tredje vågens KBT. Den grundsyn som först och främst genomsyrar de kognitiva beteendeterapierna är empirismen (Törneke, 2005). I empirismens tankegångar finns en tro på en sann kunskap som vi endast kan fånga med våra sinnen. De biologiska tankarna har en stark ställning inom KBT.

Humanistiska psykoterapier 
Humanistisk psykoterapi kom till under 40-, 50- och 60-talet. Det är det minsta fältet inom psykoterapi. I första hand var det psykodynamiker som ville bryta med den dynamiska rörelsen, som man ansåg var för konservativ. Vissa av de humanistiska psykoterapierna innebar små förändringar av de dynamiska teorierna och de flesta av dessa räknas idag till dynamisk psykoterapi. Andra kom att bli egna terapeutiska system som t ex gestaltterapi. Många former av humanistisk psykoterapi kom att dö ut som egna rörelser. En komponent som går att skönja i de flesta av de humanistiska terapierna är existentialismen (att människan är ansvarig för sitt eget liv och har möjligheten till fria val, vilket kan leda till ångest). Andra komponenter är ett tillåtande förhållningssätt till känslor och en holistisk syn på människan (Lundh & Eriksson, 1994).

Systemiska psykoterapier 
De systemiska terapierna har sina rötter i olika familjeterapier. Observera att det finns olika idéer om familjeterapi i de flesta former av psykoterapi även utanför det systemiska fältet. De systemiska terapierna har först och främst sitt ursprung i det psykodynamiska och humanistiska fälten. I de systemiska terapierna har postmodernism fått ett stort genomslag (Hårtveit & Jensen, 2002). Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det fanns fasta värden och absoluta sanningar och kritiserade därmed varje tanke på objektivitet. Istället anser man att sanningar är något som skapas av människan själv. Alltså kan en grupp av människor ta en uppfattning för sann, samtidigt som en annan grupp av människor tar en motsatt uppfattning för sann.

Referenser
Hårtveit, Håkon och Jensen Per (2002). Familjen plus en : en resa genom familjeterapins praktik och idéer. Stockholm : Mareld.
Kåver, Anna (2006). KBT i utveckling : en introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm : Natur och kultur.
Lundh, Lars-Gunnar och Eriksson Bengt (1994). Psykoterapins skolbildningar. Lund : Studentlitteratur.
Sigrell, Bo (2000). Psykoanalytiskt orienterad psykoterapi : en introduktion. Stockholm : Natur och kultur.
Törneke, Niklas (2005). KT, KBT, KTP och BT: ett försök att rita en karta .Sokraten 2 (Elektonisk)