Gestaltterapi och dess grundsyn

Fyra ismer har haft en kraftfull påverkan på den grundsyn eller metateori som genomsyrar gestaltterapi. De fyra är existentialism (Hostrup, 2002), holism, taoism och zenbuddhism (Crocker, 2005). Här tar jag upp på vilket sätt dessa fyra olika ismer har påverkat grundsynen i gestaltterapi.

Holism
Ingenting kan förstås utan att man tar hänsyn till helheten, istället för att fokusera på enskilda delar, menar man inom holismen (Lübeck, 1988). Konsekvensen för gestaltterapi, av att hålla ett holistiskt synsätt, är att när man arbetar med människan psyke förhåller man sig till hela människan. Med detta menas att man inte bara arbetar med enskilda delar av psyket som tankar, känslor eller minnen – utan hela psyket. Dessutom förhåller man sig i gestaltterapi, genom ett holistiskt tänkesätt, inte bara till psyket utan även till psykets påverkan på kroppen och vise versa.

Men detta sätt att se människa som en helhet menar man inte räcker inom gestaltterapi. Nej, för att förstå och arbeta med människan tittar man även på hur han eller hon förhåller sig till sin omgivning.

Existentialism
Inom existentialismen anser man att människans tillvaro inte har ett förutbestämt mål eller syfte (Sartre, 1946). Människan ses som en varelse som har den fria möjligheten att själv skapa mening i sitt liv.

Följaktligen fokuserar man i gestaltterapi på hur människan skapar sin egen mening kring det som händer denne eller hur människan förhåller sig till sin tillvaro och sitt liv.

Zenbuddhism
Tack vare zenbuddhismen har man i gestaltterapi en stark fokusering på här och nu (Crocker, 2005). Medveten närvaro är centralt i gestaltterapi och är stark influerat från zenbuddhismen (Yontef, 2005; Crocker, 2005).

All gestaltterapi handlar om att öka medvetenheten kring olika individuella teman och att skapa en önskad handling utifrån den medvetna närvaron.

Taoism
Inom taoismen eftersträvas en balans mellan motsatser som representeras av symbolerna ying och yang. Detta har influerat till en teori i gestaltterapi där människans inre konflikter ofta kan ses som konflikt mellan inre polariteter (Crocker, 2005). Ofta representeras dessa polariteter av ambivalenta känslor eller tankar. Ett exempel kan vara känslor och tankar kring borden och måsten kontra lust. 

I gestaltterapi arbetar man med att hitta en balans och acceptans kring dessa inre motsättningar.

Sammanfattning
Grundsynen i gestaltterapi baseras på existentialism, holism, taoism och zenbuddhism. Ismerna är inte inkluderade i sin helhet i gestaltterapi. Snarare bildar olika delar från ismerna en ny helhet som skapar den grundsyn som sätter sin prägel på gestaltterapi.

Referenser:
Crocker, F S(2005). Phenomenology, Existentialism, an Eastern Thought in Gestalt Therapy. In Woldt, L A and Toman, M S (editors) (2005) Gestalt Therapy – History, Theory and Practice. SAGE Publication : Thousand Oaks, London and New Delhi.
Lübeck, P (redaktör) (1988) Filosofilexikonet. Forum : Stockholm.
Hostrup H (2002). Gestaltterapi : en introduktion till grundbegreppen. Mareld. Stockholm.
Sartre, J-P (1946) Existentialismen är en humanism. Albert Bonniers Förlag : Sverige.
Yontef, M G (2005). Gestalt Therapy of Change. In Woldt, L A and Toman, M S (editors) (2005) Gestalt Therapy – History, Theory and Practice. SAGE Publication : Thousand Oaks, London and New Delhi.