Biologisk homeostas
När det uppstår en obalans i en biologisk organism försöker organismen att nå balans. Att försöka sträva efter balans har alla livsformer från primitiva amöbor till däggdjur, så även människan. Ett exempel på reglering av obalans för en människa är när behovet av mat gör så att blodsockerhalten sjunker vilket ger en upplevelse av hunger. I gestaltterapi menar man att den här typen av obalans inte bara gäller det fysiska för människan utan även det psykiska (Perls, Hefferline & Goodman, 1951; Perls, 1975). Ett exempel skulle kunna vara att det sker en brist på närhet och intimitet vilket leder till en upplevelse av ensamhet.
Kreativ anpassning till omgivningen
För att uppnå balans och jämvikt (både psykiskt och fysiskt) behöver människan ha en gynnsam kontakt med sin omgivning (Wheeler, 1991). För att få en gynnsam kontakt med omgivningen behöver människan anpassa sig på olika sätt till omgivningen. Hur själva anpassandet sker i förhållande till omgivningen är en mycket kritiskt process för människans välbefinnande och hälsa. I själva anpassandet till omgivningen finns risken att köra över sig själv eller andra. Detta leder till att den eftersträvansvärda balansen misslyckas och kanske har dessutom ännu mer obalans skapats. När man i gestaltterapi pratar om kreativ anpassning menar man förmågan att anpassa sig till omgivningen, utan att skada sig själv eller sin omgivningen, och samtidigt lyckas nå den eftertraktade jämvikten.
Självstöd
För att en person skall kunna lyckas med sin kreativa anpassning menar man i gestaltterapi att personen behöver ha ett gott självstöd (Yontef, 1993). Självstöd är en balansgång mellan ”kan själv” och ”behöver hjälp” i förhållande till vår omgivning. Det är inte ovanligt att vi blir för beroende av vår omgivning och det äventyrar vår möjlighet till självreglering när omgivningen inte svarar an på våra behov. Många av oss har och andra sidan svårt att överhuvudtaget be om hjälp från omgivningen och även detta minskar möjligheten till självreglering.
Ett fungerande självstöd är en förutsättning för en kreativ anpassning till omgivningen, som i sin tur ökar personens möjlighet att tillfredställa sina behov och uppnå jämvikt.
Ett exempel från individuell terapi
Lena har gått några gånger hos mig i individuell terapi för att arbeta med sin självkänsla och sina relationsproblem. Den här gången vill hon ta upp sin arbetssituation. Hon känner att hon inte är kompetent på vissa områden som hon upplever att det förväntas av henne att hon skall kunna. När hon anställdes var hon tydlig med att hon inte kunde de bitarna som det nu förväntas av henne att hon ska kunna. Jag frågar under hennes terapi om hon har fått någon hjälp med de här arbetsuppgifterna. Lena svara att det har hon inte. Då frågar jag om hon har tagit någon hjälp från de hon vet behärskar arbetsuppgifterna. Lena skruvar lite på sig och svara att det har hon inte. Jag frågar hur det kommer sig att hon inte har frågat om hjälp. Lena säger att hon borde kunna även om hon inte har fått hjälp. Snabbt inser hon att det inte är möjligt. Därefter tittar vi på hur Lena skulle kunna ta hjälp från de som kan hennes arbetsuppgifter. Lena heter självklart något annat.
Ett exempel från parterapi
Torsten och Mia går i parterapi hos mig. De har svårt att hitta sexuell lust till varandra. Under tredje mötet i deras parterapi nämner jag för dem att de hela tiden pratar om vad den andra vill och aldrig vad de själva vill eller behöver. Både Torsten och Mia reflekterar en stund och säger att de alltid vill göra den andra glad och tillags. De försöker hela tiden lista ut vad den andra vill, men känner aldrig efter vad som själva vill. Resten av deras parterapi guidar jag dem att hitta sin egen lust och sina egna behov. I slutet av Torsten och Mias parterapi börjar de känna sexuell lust för varandra igen. Torsten och Mia heter självklart något annat i verkligheten.
Referenser:
Perls Frederick S., Hefferline Ralph och Goodmans Paul (1951) Gestalt Therapy : Excitement and Growth in Human Personality. USA : The Gestalt Journal Press.
Perls, Frederick (1975), Det gestaltterapeutiska arbetsättet : Gestaltterapeutisk teori/Ögonvittne till psykoterapi : En introduktion till praktiskt terapiarbete. Stockholm : Wahlström & Widstrand.
Wheeler, Gordon (1991). Gestalt Reconsidered: A New Approach to Contact and Resistance. New York: Gardner.
Yontef, Gary M. (1993). Awareness, dialogue & Process : Essays on Gestalt Therapy. Higland, NY: Gestalt Journal.
