Gestaltpsykologi och dess påverkan på gestaltterapi

Grundarna av gestaltterapin var starkt influerade av de tyska gestaltpsykologerna på 20 och 30 talet och deras efterföljare Kurt Goldstein och Kurt Lewin (Perls, F.S. 1947; Perls, Hefferline & Goodmans, 1951; Perls, 1975; Wheleer 1991). Skaparna av gestaltterapi var så pass inspirerade av gestaltpsykologin att de valde att kalla sin nya psykoterapi för gestaltterapi. Detta för att betona att det var en psykoterapeutisk vidareutveckling av gestaltpsykologin. Själva ordet gestalt kommer från tyskan och är inte helt enkelt att översätta till svenska, men en ungefärlig översättning blir ”meningsfull helhet”. Här tar jag upp de begrepp i gestaltpsykologin som man menar är viktiga för gestaltterapi.

Gestalt – meningsfulla helheter
Tänk dig att du har fyra lika långa träbitar och en träskiva. Du sätter fast träskivan på de fyra träbitarna och du får nu ett bord. Bordet upplevs som mer än de fyra separata träbitarna och träskivan. Gestaltpsykologerna menade att vi förstår och tyder våra sinnesintryck från omvärlden i en helhetsupplevelse, som bordet som upplevs som ett träbord och inte som en träskiva med fyra lika långa träbitar. Skulle vi ta itu bordet i fyra långa träbitar och en träskiva igen skulle vi få en annan helhetsupplevelse, kanske som ett trasigt bord eller som fyra lika långa träbitar och en träskiva. Beroende på hur delarna organiseras skapar vi nya helhetsupplevelser som ger oss olika innebörd eller mening. En gestalt är alltså en meningsfull helhetsupplevelse som upplevs som något annat än dess enskilda delar eller som mer än summan av de enskilda delarna.

I gestaltterapi är man intresserad av hur man upplever sin omvärld, alltså hur man skapar sina meningsfulla helhetsupplevelser. Detta för att man i gestaltterapi menar att människans handlande beror på hur man skapar sina meningsfulla helhetsupplevelser.

Exempel från individuell terapi
Torsten går i individuell terapi hos mig för att arbeta med sin självkänsla och sina relationsproblem. Under ett tillfälle i hans terapi säger han att han inte vet om han skall bli glad eller ledsen över att hans fru varit otrogen. Jag undrar vad han menar. Torsten svarar att nu känner han sig fri att avsluta relationen utan att känna dåligt samvete, men samtidigt vet han inte om han skall känna sig kränkt. Vi arbetar i Torstens terapi med att undersöka hans känsla av frihet och kränkthet, så småningom kan Torsten hitta en acceptans kring sin kränkthet och han kan se mer av sitt eget ansvar i att relationen tog slut, friheten blev inte lika euforisk men den kändes äkta och ansvarasfull för honom. Torsten heter i verkligheten något annat. 

Figur - Bakgrund
Vi organiserar våra gestalter (meningsfulla helhetsupplevelser) i figur och bakgrund. Figur är det som i den här stunden är viktigt för oss. Bakgrund är det som i den här tillfället är av mindre vikt för oss.

Som exempel kan du tänka dig att du kommer in på ett cocktailparty och är väldigt hungrig, din figur är nu snittarna som bjuds, resten av festen är nu bakgrund. När du ätigt dig mätt på snittar försvinner snittarna som förgrund och ersätts av något annat från bakgrunden. Kanske letar du efter en vän på festen som du vill umgås med. Nu är sökandet efter vännen din figur i förhållande till resten av festen som fortfarande är bakgrund.

Figur och bakgrund finns båda i vårt medvetande och vi organiserar dessa utifrån våra behov. Växlingen av figur och bakgrund sker alltså både automatiskt och viljestyrt.

I gestaltterapi intresserar sig terapeuten för hur du organiserar dina gestalter i figur och bakgrund. Detta för skapa medvetenhet för dig om ditt sätt att organisera dina gestalter i figur och bakgrund sker på ett hälsosamt sätt. Det är viktigt att pointera att det inte finns något rätt eller fel sätt att organisera sina gestalter i figur och bakgrund, bara att det leder till olika konsekvenser för dig beroende på hur du gör.

Exempel från individuell terapi
Karin går i terapi hos mig och har bland annat arbetat mycket med sin självkänsla. Under ett tillfället i hennes terapi berättar hon att hon har hon träffat en annan kvinna och de har blivit förälskade i varandra. Det är bara det att Karin skall åka utomlands om en månad och vara borta under ett år för att plugga. I Karins terapi undersöker vi vilket av hennes behov som är starkast, att åka iväg och plugga eller att fördjupa den nya relationen. Karin heter i verkligheten något annat.

Erfarenheter
Ingen skapar sina gestalter på exakt samma sätt som någon annan. Från det att vi föds påverkas vi olika. Vi har med oss en "ryggsäck" av helhetsupplevelser som har organiserats i figur och bakgrund, dessa utgör våra erfarenheter av livet.

Gestaltpsykologerna upptäckte att man som människa vill skapa fullständiga gestalter. Om det vi uppfattar med hjälp av våra sinnen inte leder till att vi får ihop en fullständig gestalt, i förhållande till våra erfarenheter, så fyller vi automatiskt ut det som fattas med hjälp av våra tidigare erfarenheter.

Bilderna nedan är exempel på hur vi vill fylla ut det vi uppfattar med våra sinnen till fullständiga gestalter.

Den första bilden gör vi till en cirkel, den andra till en trekant och den sista till ett A.

Det kanske blir lite mer uppenbart när man tittar på bilden nedan som är en klassisk bild från gestaltpsykologin för att illustrera hur vi skapar helheter:

Nu är exemplen ovan sådana som de flesta av oss får ihop på liknande sätt. Fast det är viktigt att återigen poängtera att vi fyller ut ofullständiga gestalter utifrån våra egna specifika erfarenheter. I kommunikationen mellan människor sker det hela tiden i och med att vi fyller ut halvmeningar, kroppsspråk, intonationer och liknade till fullständiga gestalter utifrån våra tidigare erfarenheter. Det gör att vi ofta missuppfattar varandra och hur tydliga vi än är finns det alltid en risk att den andre har gjort en annan gestalt utifrån dennes tidigare erfarenheter.

Förmågan att fylla i ofullständiga gestalter är av stor betydelse för våra liv. Fördelarna är att vi kan förstå vår omvärld utan att ha alla pusselbitarna, nackdelen är att vi kan dra förhastade slutsatser.

I gestaltterapi tittar du och din terapeut på hur du uppfattar världen och hur du sluter dina ofullständiga gestalter, ibland kanske det finns utrymme att göra omtolkningar av din omvärld.

Exempel från individuell terapi
Sven går i individuell terapi hos mig för att arbeta med sin självkänsla. Under ett tillfälle i hans terapi tar han upp att en kollega har sagt till honom något som han uppfattade som kränkande. Jag frågar honom om han tog upp händelse med sin kollega, vilket Sven berättar att han inte hade gjort. Jag säger att det som kollegan tog upp kan tolkas på flera sätt och presenterar några varianter för honom. Vid nästa terapi tillfälle berättar Sven att han har pratat med sin kollega och att samtalet känts bra. Det visade sig att han hade missförstått sin kollega. Sven heter i verkligheten något annat.

Fixerade gestalter - ofärdiga situationer 
I gestaltpsykologin upptäckte man att gestalter som inte kunnat fullbordas och göras färdiga leder till ett starkt behov för den berörda personen att lösa den ofärdiga situationen. Inom gestaltpsykologin kallades man de ofärdiga situationerna för fixerade gestalter.

I gestaltterapi menar man att sådana fixerade gestalter skapar stor spänning för individen och att det finns möjlighet att avsluta och hitta en acceptans runt fixerade gestalter med hjälp av terapi.

Exempel från individuell terapi
Erikas pappa dog när hon var åtta år, som hon minns det var det svårt att förstå varför pappa försvann och hon försökte vara en duktig flicka eftersom mamma hela tiden var ledsen. Nu som vuxen har hon möjlighet att i sin terapi sörja pappan och ta ett farväl på ett sätt som hon inte kunde göra som barn. Pappans bortgång blev en ofullständig gestalt för Erika som barn, som vuxen kan hon med hjälp av terapi fullborda gestalten och hitta en acceptans och ny mening. Erika heter i verkligheten något annat.

Att se förändring
Gestaltpsykologerna upptäckte att vi har svårt att se små förändringar i vår omvärld, det behövs stora påtagliga förändringar för att vi skall göra en ny gestalt av den första.

I den första och andra bilden nedan syns inte någon förändring vid en första anblick, man måste aktivt leta efter än förändring för att se någon.

Mellan bilderna nedan syns en radikal förändring och de upplevs inte som samma bild längre.

I gestaltterapi läggs fokus på att lära sig kunna uppfatta små förändringar hos sig själv och sin omvärld för att kunna leva närvarande i det pågående nuet.

Exempel från parterapi
Hanna och Kristoffer ska skiljas och de kommer till mig i parterapi. Hanna har bestämt sig för att lämna Kristoffer och hon känner inget tvivel för sitt beslut. För Kristoffer kom beskedet som en chock och han krävde att de skulle gå i parterapi. Jag frågar i deras parterapi om Hanna kan berätta lite mer kring hennes beslut. Hon berättar att det hade skett en händelse i deras relation för tre år sedan. Efter det hade hon för sig själv börjat tvivla mer och mer på deras relation. Utifrån gestaltpsykologins teori har Kristoffer inte sett den förändring som hade skett hos Hanna eftersom hon hade varit tyst om den och endast hintat om den. Först tre år senare kan Kristoffer se förändringen i och med att den blir så radikal att Hanna berättar att hon vill skiljas. Hanna är inte intresserad av att fortsätta en gemensam parterapi och Kristoffer börjar gå i individuell terapi hos mig för att bearbeta det som hänt. Hanna och Kristoffer heter i verkligheten något annat.

Referenser:
Perls, F.S. (1947). Ego, Hunger and Aggression : a Revidion of Freud´s Theory and Method. The Gestalt Journal Press, Inc : USA. Första gången utgiven 1942.
Perls Frederick S., Hefferline Ralph och Goodmans Paul (1951) Gestalt Therapy : Excitement and Growth in Human Personality. USA : The Gestalt Journal Press.
Perls, Frederick (1975), Det gestaltterapeutiska arbetsättet : Gestaltterapeutisk teori/Ögonvittne till psykoterapi : En introduktion till praktiskt terapiarbete. Stockholm : Wahlström & Widstrand.
Wheeler, Gordon (1991). Gestalt Reconsidered: A New Approach to Contact and Resistance. New York: Gardner.