Kärlek och anknytning

Hur påverkar våra känslor anknytningen i en parrelation?

Tecknat ungt par möter varandras blick vid ett köksfönster.

Våra känslor styr hur vi söker kontakt med partnern, och partnerns svar formar vad vi känner nästa gång. Det är den rörelsen som över tid bygger tillit, eller oro och försiktighet. En orolig blick får oss att stanna upp, ett delat skratt skapar samhörighet och ett uteblivet svar när vi är ledsna gör oss påfallande ensamma.

Emotioner, det vill säga känslor, är alltså inte bara något som händer inuti oss. Ur ett anknytningsperspektiv är de signaler mellan två människor, och de avgör hur trygga vi känner oss med varandra.

Känslor och anknytning påverkar varandra

Anknytning handlar bland annat om att kunna vända sig till en betydelsefull person för närhet och stöd. När partnern blivit en sådan person får hens närvaro och gensvar särskild betydelse. Vi känner lättnad när hen möter vår oro eller sorg, och blir rädda när kontakten verkar osäker.

Samtidigt påverkar vår tidigare erfarenhet hur ett nytt möte känns. Den som ofta har blivit avvisad blir lätt vaksam inför ett kort svar. Den som har lärt sig att känslor möts med kritik tvekar ofta att visa att något gör ont. Det utforskar vi tillsammans med vad som faktiskt händer i relationen i dag. Anknytning är ingen oföränderlig etikett som förklarar hela en människa.[1]

Känslor bär information om det som betyder något

Känslor märks i kroppen, i tankarna och i impulsen att göra något. Oro får oss att leta efter ett tecken på att vi fortfarande hör ihop. Sorg synliggör en förlust eller en längtan efter tröst. Skam gör det svårt att låta partnern se hur utsatt man känner sig.

Det betyder inte att varje känsla har en enda bestämd förklaring. Samma irritation kan rymma trötthet, en överträdd gräns, besvikelse eller rädsla för att inte vara viktig. I emotionellt fokuserad parterapi är det viktigt att förstå just den personens erfarenhet i just det ögonblicket.

När det går att urskilja vad som händer får ett diffust obehag en tydligare form. En person kanske upptäcker att hen är ledsen över att ha varit ensam med en svår dag. En annan märker att hen är rädd för att åter göra partnern besviken. Det gör behovet lättare att förstå, även om det fortfarande känns svårt att dela.

Partnerns svar blir en del av erfarenheten

I ett tänkt exempel berättar en partner att hen är orolig inför ett viktigt möte. Den andra börjar genast föreslå lösningar. Förslagen är välmenade, men den oroliga känner sig inte riktigt mött. Hen hade först behövt att någon stannade upp vid hur pressat det känns.

I ett annat ögonblick kan precis samma praktiska hjälp vara det som behövs. Att känna sig förstådd beror på både vad vi söker och hur svaret når oss. Därför behöver paret upptäcka vad som händer just mellan dem. Ett standardsvar passar inte alla situationer.

I en studie med en dagboksdel och ett experiment undersöktes hur upplevd lyhördhet hos partnern hängde ihop med känslouttryck. Resultaten pekade på betydelsen av att uppleva partnern som mottaglig när man ska visa sina känslor. Det ger ingen garanti för hur ett enskilt samtal utvecklas.[4]

Glädje och delad nyfikenhet hör också till

Anknytning blir särskilt märkbar när vi behöver tröst, men ett kärleksband rymmer också glädje. Att dela en rolig händelse, märka partnerns stolthet eller känna att den andra gläds åt något viktigt ger en upplevelse av att vara sedd.

Den känslomässiga kontakten finns i en stund av lekfullhet, ett samtal om något som väcker nyfikenhet eller lättnaden efter att tillsammans ha klarat en svår dag. Det behöver inte vara stora gester. Betydelsen ligger i upplevelsen av att kunna dela sin värld med någon.

För par som har fastnat i ett smärtsamt mönster blir sådana stunder ofta sällsynta eller svåra att ta emot. Det är förståeligt om glädjen inte går att locka fram på beställning. När tryggheten växer blir det också lättare att åter lägga märke till varandras liv och engagemang.

Även ilska kan bära något viktigt

Ilska kan hjälpa oss att upptäcka en orättvisa eller markera en gräns. Den kan också vara en snabb reaktion när vi känner oss sårade, rädda eller maktlösa. Skillnaden är värd att undersöka. All ilska döljer inte rädsla, och det är ingen annans uppgift att bestämma vad en person ”egentligen” känner.

Sättet ilskan uttrycks på får samtidigt konsekvenser. En känsla kan vara begriplig medan ord eller handlingar skadar. Förståelse för ilskan måste därför gå tillsammans med ansvar för beteendet och respekt för den andras gränser.

En känsla behöver förstås i sitt sammanhang

Att känna sig oviktig säger något om ens upplevelse. För att förstå situationen behöver också partnerns avsikt, faktiska beteende och det som hänt tidigare få plats. En känsla kan vara mycket verklig utan att ensam avgöra vad den andra tänker eller vill.

Det hjälper sällan att avfärda känslan med att den är fel. Det hjälper heller inte att automatiskt behandla varje rädsla som ett bevis på att relationen är hotad. I terapin blir båda era perspektiv tydligare och möts med nyfikenhet.

Trygghet växer genom återkommande erfarenheter

Det gör skillnad att få visa en känsla och uppleva att partnern försöker förstå. Även den som lyssnar får en ny erfarenhet: partnerns reaktion blir mer begriplig, och det blir möjligt att svara på ett annat sätt.

En sådan stund behöver ofta följas av fler. Vardagens handlingar, hållna överenskommelser och reparation efter missförstånd bidrar till om relationen går att lita på. Känslomässiga samtal och konkret ansvar hör ihop.

När ni behöver hjälp att nå fram

När relationen känns hotad gör stark stress det svårt både att förstå sin känsla och att uppfatta partnerns försök till kontakt. Då blir rådet att bara berätta hur man känner lätt ännu ett krav som paret inte lyckas med.

I EFCT hjälper terapeuten er båda att sakta ned förloppet, förstå skyddsreaktionerna och närma sig det som känns viktigt i en takt som går att bära. Arbetet omfattar också hur ett nytt budskap tas emot. Den som har blivit sårad kanske ännu inte kan lita på det som sägs.

Målet är att ge känslorna en mer begriplig plats i samspelet och undersöka om tryggare kontakt kan växa mellan er. Läs också om vad som kan hända när starka känslor och skyddsreaktioner tar över.

Källor och vidare läsning

Texten är självständigt formulerad med följande böcker som bakgrund och med kompletterande forskning. Exemplet i texten är tänkt och beskriver inga verkliga klienter.

  1. Johnson, S. M. (2019). Attachment Theory in Practice: Emotionally Focused Therapy (EFT) with Individuals, Couples, and Families. The Guilford Press. Särskilt kapitel 2, 3 och 6 om emotioner, känsloreglering och arbete med par.
  2. Johnson, S. M. (2011). Hold Me Tight: Your Guide to the Most Successful Approach to Building Loving Relationships. Piatkus. Särskilt avsnitten om känsliga punkter och känslomässiga samtal.
  3. Johnson, S. M. (2014). The Love Secret: The Revolutionary New Science of Romantic Relationships. Piatkus.
  4. Ruan, Y., Reis, H. T., Clark, M. S., Hirsch, J. L., & Bink, B. D. (2020). Can I tell you how I feel? Perceived partner responsiveness encourages emotional expression. Emotion, 20(3), 329–342. DOI: 10.1037/emo0000650. Granskat underlag: PubMed-abstract och bibliografiska uppgifter.

När ni vill ha hjälp att hitta tillbaka

Emotionellt fokuserad parterapi online

Boka ett första samtal
Jens Mebius med glasögon.

Om skribenten

Jens Mebius

Certifierad EFT-terapeut och EFT-handledare samt utbildare (ICEEFT Trainer) i emotionellt fokuserad terapi. Terapeut sedan 2005, sedan 2014 den andra certifierade EFT-terapeuten i Sverige och grundare av Stockholm EFT Center.

Läs mer om Jens