• Första samtalet – Allians och bedömning: Under det första mötet fokuserar terapeuten på att skapa en trygg och förtroendefull relation med paret. Terapeuten bedömer de huvudsakliga problemen i relationen och identifierar områden som behöver arbete.
• Varsitt enskilt samtal – Allians och bedömning: Här träffar terapeuten varje partner individuellt för att få en djupare förståelse för deras personliga upplevelser och perspektiv. Detta hjälper till att identifiera individuella sår och behov, samt hur dessa påverkar relationen. Det är även ett tillfälle att bedöma om det finns kontraindikationer för parterapi.
• Därefter gemensamma samtal – Allians, bedömning, samspelsmönster: Efter de individuella samtalen återgår paret till gemensamma sessioner. Fokus ligger nu på att förstå och förändra de negativa samspelsmönster som skapar konflikt eller avstånd i relationen.

Varianter på praktisk upplägg

Det finns flera varianter på detta praktiska upplägg som kan anpassas beroende på parets behov eller din arbetsplats möjligheter:

• Två gemensamma samtal, därefter en till två enskilda samtal, följt av gemensamma samtal: Detta upplägg ger en balans mellan att arbeta med paret tillsammans och individuellt. Det möjliggör att först etablera en grundläggande förståelse av relationen och sedan utforska individuella perspektiv mer ingående innan man återgår till gemensamma sessioner.
• Arbete med 90-minuterssessioner och begränsat antal gånger: Om du har längre sessioner på 90 minuter och ett begränsat antal tillfällen, kan du börja med ett gemensamt samtal och sedan dela upp ett 90-minuterspass i två enskilda samtal. Detta möjliggör en effektiv användning av tiden och säkerställer att båda parterna får individuella samtal.

Första samtal

Under första samtalet är det viktigt att också tona in på parets historia om sin relation, eftersom det stärker alliansen och är avgörande för bedömningsprocessen. Allt kanske inte går att täcka in under det första samtalet, så du kan behöva återkomma till dessa ämnen under de individuella samtalen eller de första gemensamma samtalen. Terapeuten försöker besvara frågorna: Hur har deras relation utvecklats, och varför har de sökt terapi just nu? Målet är att förstå varje partners perspektiv och hur deras relation har kommit till denna punkt. Grundläggande information samlas in naturligt genom frågor som dessa:

• Hur länge har ni varit tillsammans? Vad var det som drog er till varandra?
• Bor ni tillsammans? Vem mer bor med er? Hur gamla är era barn? Hur är er relation med den utökade bonusfamiljen?
• Hur var det när er relation fungerade bra?
• När ni bråkar eller grälar, känner ni att ni löser problemen? Hur gör ni för att bli sams igen? Vem tar initiativ till närhet och sex? Är ni nöjda med ert sexuella förhållande?
• Hur var er relation i början? Kunde ni tidigare anförtro er åt varandra? Hur och när förändrades detta?
• Har ni upplevt betydande stressfaktorer i ert gemensamma liv? Hur har ni hanterat dem?
• Vad fick er att söka terapi just nu? Vems idé var det att söka terapi? Vilka förändringar vill ni båda se?

Att börja med att försöka förstå parets historik brukar öppna upp för att kunna göra resten av bedömningsarbetet och är en bra start för att etablera en allians. Det kan också vara viktigt att besvara nyfikna frågor från paret om EFT som metod. Det kan vara bra att ha en kort beskrivning som du som terapeut alltid kan använda för att på några minuter förklara metoden. Här är ett exempel :
“Parterapin går genom tre faser. Den första handlar om att kartlägga och förstå det mönster som har gjort att ni kört fast, och att börja ta gemensamma steg för att bryta det tillsammans. Den andra fasen handlar om att tillsammans ta hand om de sår som har uppstått som en konsekvens av mönstret, och att hitta vägar att stötta varandra när livet är tufft, för ibland är livet tufft. Den sista fasen handlar om att ta med sig det ni tillsammans har erövrat i terapin och integrera det i vardagen för att skapa en nära och trygg relation.”

Ibland kan du även behöva förklara anknytningsbegreppet för paret. Här är ett kortfattat exempel som på några minuter förklarar begreppet :
“Vår hjärna är egentligen gjord för en annan miljö, savannen, där vi konstant letar efter fara. Ett av de viktigaste skydden för oss är en trygg grupp där vi kan lita på varandra. Barn av vår art är, jämfört med andra däggdjurs barn, enormt beroende av andra personer som går att lita på och som sörjer för barnets behov. Det är egentligen en process som fortsätter hela livet, behovet av andra som sörjer för ens behov. En sådan speciell process är kärleksrelationen, där emotionellt tunga och sårbara känslor kan tas om hand. Målet med den här parterapin är att skapa en trygg hamn där ni på ett tillitsfullt sätt kan ta hand om tuffa känslor, för att även kunna mötas i intimitet och glädje.”

För många par är det också viktigt att veta lite om dig, som om du har barn, om du lever i en parrelation eller om du själv har gått i parterapi eller terapi. Hitta din egen stil och kom ihåg att detta endast görs med intentionen att normalisera paret och bör inte ta för mycket tid. Har du möjlighet, ett öppet par och tid över, är det även bra att börja med kartläggningen av samspelsmönstret.

Individuella sessioner

Individuella sessioner ger terapeuten möjlighet att stärka den terapeutiska alliansen genom att lyssna på individens problem och få en historik över tidigare vuxenrelationer, inklusive hur de tog slut. Under dessa sessioner kan terapeuten observera och interagera med varje klient utan deras partner, vilket ofta gör det lättare för klienterna att vara mer uppriktiga om känsliga ämnen som sexuell intimitet eller kontraindikationer för terapi. Terapeuten kan använda denna tid för att utforska information som kan vara svår att få fram när partnern är närvarande, såsom frågor om våld och andra övergrepp.

Genom att fråga individen vem de anförtror sig åt kan terapeuten också lättare ställa frågor om konkurrerande relationer, såsom en annan partner eller en relation på nätet. Individuella sessioner används även för att utforska tidigare anknytningsrelationer, familjebakgrund och tidigare betydelsefulla intima relationer. Terapeuten bedömer om det finns personliga anknytningstrauman som kan påverka den nuvarande relationen, vilket hjälper till att förstå klientens erfarenheter av intima relationer och de underliggande emotioner och anknytningsproblem som kan påverka relationen.

Hemligheter och enskilda sessioner i parterapi

Att genomföra individuella sessioner leder ofta till frågan om hemligheter. Kommer en EFT-terapeut att gå med på att undanhålla information från en enskild session för partnern? Detta bör tas upp i den gemensamma sessionen och upprepas i början av den individuella sessionen. Terapeuten kan förklara att medan klienten har rätt till personlig integritet, kan hemligheter störa EFT-processen och parets mål för terapin. Terapeuten uppmuntrar och stödjer att hemligheter, som pågående affärer, delas i gemensamma sessioner och bearbetar eventuella rädslor inför detta.

Vissa hemligheter, såsom en tidigare abort eller en avslutad affär från flera år sedan, kanske inte behöver diskuteras i parterapin. Om en klient har en pågående otrohetsaffär och inte vill dela detta med sin partner, skulle EFT-terapeuten förklara att terapin inte kan fortsätta eftersom hemligheten skulle underminera förändringsprocessen. Villkoret att åtminstone pausa den andra relationen och vara öppen om den i terapin är nödvändigt för att gå vidare.

Det Fortsatta Praktiska Upplägget för Parterapi: Förberedelse och Efterarbete

I det fortsatta praktiska upplägget av parterapin är förberedelse och efterarbete som terapeut avgörande för att skapa och upprätthålla en effektiv och meningsfull terapiprocess. Här är några riktlinjer för förberedelse och efterarbete inför och efter varje session:

Inför sessionen: Viktiga frågor att reflektera över

1. Är alliansen intakt med var och en i paret? Se till att du fortfarande har en stark terapeutisk allians med båda parter, vilket är grundläggande för en framgångsrik terapiprocess.
2. Vilket är det viktigaste negativa samspelsmönstret? Identifiera de destruktiva interaktionerna mellan parterna – vem gör vad, och hur påverkar detta deras dynamik?
3. Vilka är de främsta emotionerna som ligger till grund för samspelsmönstret? Utforska de känslomässiga drivkrafterna bakom mönstret och hur dessa kopplas till respektive partners anknytningsbehov.
4. Var befinner sig paret i EFT:s faser och steg? Analysera var paret befinner sig i den emotionellt fokuserade parterapi-processen och reflektera över vem du arbetade mest aktivt med (“gjorde tango med”) under föregående session.
5. Vilka är de avgörande relationshändelserna? Identifiera de mest betydelsefulla händelserna som definierar parets förhållande och påverkar deras nuvarande dynamik.
6. Hur beskriver paret sina självbilder och synen på varandra?Reflektera över hur var och en ser på sig själv och sin partner, och hur detta formar deras interaktioner.
7. Vad hindrar engagemang? Fundera på vad som hindrar varje partner från att fullt ut engagera sig i sina egna känslor eller att möta den andra. Hur kan du validera och arbeta med dessa blockeringar?
8. Vilka processhändelser var starkast under senaste sessionen? Identifiera de mest framträdande förändringarna eller dynamiska ögonblicken från förra gången.
9. Vilka är parets styrkor? Lyft fram deras resurser och kapacitet som kan stödja terapiprocessen.
10. Vad är målet för detta parterapimöte? Klargör vad ni ska fokusera på under den kommande sessionen.

Efter sessionen: Kort reflektion och uppföljning

1. Sammanfatta kort sessionsprocessen. Gör korta noteringar om vad som hände under sessionen för att hålla processen levande och tydlig.
2. Bekräftade jag båda parterna? Reflektera över om du lyckades validera båda parterna och deras upplevelser under sessionen.
3. Gjordes några framsteg? Identifiera eventuella framsteg eller förändringar som paret uppnått.
4. Uppmuntrade jag till kontinuitet? Påminde du om vikten av regelbundna sessioner, till exempel varje vecka, för att upprätthålla momentum i processen?
5. Föreslog jag läxor eller arrangemang? Reflektera över om du föreslog någon form av uppgift eller aktivitet för paret att arbeta med mellan sessionerna – alltid med fokus på medvetenhet och process, inte prestation. Observera att detta inte alltid är nödvändigt eftersom det viktigaste förändringsarbetet görs fört under terapitimmarna inte hemma.

Med detta strukturerade arbetssätt kan du säkerställa en kontinuerlig och framgångsrik terapiprocess som bygger på både närvaro och reflektion.

Källor till texten:

Johnson, S. M. (2004). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Second Edition. New York: Routledge.

Johnson, S. M., Bradley, B., Furrow, J., Lee, A., Palmer, G., Tilley, D., & Woolley, S. (2005). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – First Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och svar

Författaren av texten

Jens Mebius är en erfaren terapeut som specialiserar sig på parterapi, familjeterapi för vuxna barn och samtalsterapi online. Genom sitt arbete på Humanprocess hjälper han familjer och individer att skapa bättre förståelse och starkare relationer, även på distans. Med sin gedigna bakgrund som certifierad EFT-terapeut, handledare och Trainer bidrar Jens till att göra emotionellt fokuserad terapi tillgänglig för fler, samtidigt som han sprider metoden genom utbildningar och EFT handledning.

The post Praktiskt upplägg av en emotionellt fokuserad parterapi (EFCT) appeared first on Humanprocess.

Larm om anknytningförlust

Klienter kommer ofta till terapi fast i repetitiva mönster som upprätthåller deras känsla av nöd. Diffusa känslomässiga larm och oklara rädslor triggar skyddsreaktioner, som i sin tur förstärker dessa anknytningsrädslor. Anknytningsrädslor är ofta svåra att identifiera eftersom de är kopplade till starka överlevnadsinstinkter och kan kännas överväldigande. När vi kämpar för att överleva finns det inte tid att tänka ”Jag är rädd” – vi reagerar instinktivt genom att fly, slåss eller frysa.

På samma sätt, i ett ögonblick av relationell fara, finns det sällan tid eller utrymme att identifiera och uttrycka den grundläggande rädslan. Anknytningsrädslor för förlust, ensamhet, förtvivlan och panik förblir ofta osagda i dessa hotfulla stunder. Dessa outtryckta rädslor sätter igång reaktioner, som i sin tur triggar nya rädslor, och skapar en självförstärkande återkopplingsslinga.

Repetitiva återkopplingsslingor

När anknytningssystemet aktiveras av upplevda hot skapas återkopplingsslingor mellan inre känslor och relationella interaktioner. Utan trygg anknytning vänder sig klienter ofta till strategier som antingen förstärker eller undertrycker känslor, vilket skapar negativa mönster av självskydd och emotionell reaktivitet. Dessa mönster blir självförstärkande och kan förvärra symtomen.

Bowlbys teori om spegling visar hur inre upplevelser och relationer påverkar varandra. Genom att addera den sociokulturella kontexten ser vi hur externa hot, som internaliserad homofobi eller rasism, också påverkar självbild och relationer.

En EFT-terapeut hjälper klienter att förstå och bryta dessa mönster genom att identifiera anknytningshot, känslomässiga reaktioner och deras betydelser. Genom att skapa klarhet i dessa processer kan klienter börja hantera sina känslor mer konstruktivt och nå fram till de djupare, ofta ohörda, emotionerna bakom reaktiviteten.

Den första förändringshändelsen i EFT: Stabilisering

I EFT är det första steget i förändring att stabilisera det negativa mönstret som paret fastnat i. Istället för att använda strategier som förstärker ångest och smärta, hjälper terapeuten klienterna att förstå att problemet ligger i deras självskyddande mönster, inte i dem själva eller deras partner. Denna insikt gör att paret kan börja bryta den repetitiva cykeln av reaktivitet som drivs av dolda rädslor att förlora anknytningen.

Stabilisering innebär att minska reaktiviteten och skapa ett tryggare utrymme för att utforska de underliggande emotionerna. Par kan identifiera sina rädslor, som ofta gömmer sig bakom konflikter – exempelvis rädslan för övergivenhet eller för att bli förstörd. När mönstret blir tydligt inser de att det är detta, och inte varandra, som är problemet.

Klienter upptäcker att deras sätt att skydda sig, även om det varit välmenat, skapar distans och förvärrar konflikter. Med denna förståelse kan de börja förändra sitt mönster och bygga tryggare anknytningar. Detta ger hopp och möjliggör en djupare känslomässig utforskning i nästa steg av terapin.

Stabilisering handlar om att omformulera problemet: från att hitta fel till att samarbeta mot ett gemensamt mål. Det öppnar dörren för förändring och stärker känslan av kontroll och hopp för framtiden.

Vad EFT-terapeuter observerar vid stabilisering

En terapeut reflekterar över sina klienter som befinner sig i Fas 1 och ser fyra gemensamma mönster:

1. Anknytningslarm: Terapeuten märker tecken på anknytningshot och hör “larm” som ringer ”nöd” hos både i paret.
2. Känslomässiga händelsekedja: Klienter reagerar olika på dessa hot. Vissa blir intensiva och reaktiva, medan andra drar sig undan och är svårare att nå.
3. Dörröppningar till djupare känslor: Terapeuten observerar att varje känsloelement (t ex trigger, handlingstendens, meningsskapande osv) kan leda till en mer central och sårbar känsla. När dessa känslor kopplas samman till en begriplig helhet, framträder en djupare förståelse av rädslan som driver reaktiviteten.
4. Mönster och förändring: Terapeuten ser logiken i klienternas mönster och hur dessa förändras. Reaktiviteten minskar, och klienter börjar bli medvetna om sina känslokaskader och kan ibland avbryta dem. Denna medvetenhet ger dem utrymme att utforska sina upplevelser djupare.

Terapeuten uppfattar hopp i dessa förändringar, både i sina klienter och i sig själv, vilket stärker tron på processen.

Farosignaler och varningsklockor

En EFT-terapeut är ständigt uppmärksam på tecken som visar att romantiska partners upplever hot mot sin känsla av trygghet och acceptans i relationen. Dessa tecken kan framträda i ansiktsuttryck, tonfall och subtila kroppsrörelser. En höjd ögonbryn eller en liten förändring i kroppshållningen kan signalera en partner som vänder sig bort eller emot den andre.

Terapeuten identifierar ofta början på en cykel av känslomässig nöd och söker tecken på underliggande rädslor, som rädslan att förlora anknytningen. Genom att observera dessa varningssignaler kan terapeuten hjälpa klienter att identifiera de utlösande faktorer som förstärker deras cykler av nöd och skapa en tryggare grund för att hantera deras underliggande rädslor.

Händelsekedjan i emotioner

En EFT-terapeut observerar och lyssnar på klienters emotionella händelsekedja (trigger, snabb bedömning, kroppslig reaktion, meningsskapande och handlingstendens) som utspelar sig under sessionen. Genom att använda ett anknytningsperspektiv kan terapeuten upptäcka subtila förändringar i ansiktsuttryck, kroppsrörelser eller tonfall som signalerar att klientens amygdala har aktiverats och snabbt bedömt något som antingen tryggt eller hotfullt. Denna bedömning sker på en omedveten nivå och uttrycks genom kroppen innan klienten själv kan sätta ord på sina känslor. Terapeuten noterar dessa signaler och stämmer in på de kroppsliga tecken som visar att en emotionell process har påbörjats.

När en trigger uppfattas som ett hot, startar en emotionell händelsekedja som består av fem element:

1. Trigger: Något fångas på ”radarn”.
2. Snabb bedömning: Det som uppfattas på radarn upplevs som hotfullt och farligt
3. Kroppslig respons: Exempelvis adrenalinpåslag eller en känsla av ilska eller skam.
4. Meningsskapande: Klienten tolkar situationen, ofta genom en inre dialog.
5. Handlingsimpuls: Klienten reagerar, antingen genom att agera ut eller undertrycka sina känslor.

Terapeuten ser också hur vissa klienter, i mötet med sina triggers, använder överlevnadsstrategier som att avfärda sina känslor eller maskera dem med ett leende. Ett exempel på detta är när en klient upplever en orättvisa, känner ilska, men väljer att ignorera sin egen upplevelse och istället ”låtsas som att det inte berör”.

När terapeuten speglar och bekräftar klientens upplevelse, skapas en annan sorts emotionell händelsekedja:

1. Trigger (upplevs som trygg): Terapeuten bekräftar klientens känslor och synliggör deras sätt att hantera smärta.
2. Kroppslig respons: En paus, en lång utandning, eller synliga tecken på lättnad.
3. Meningsskapande: Klienten känner sig sedd och förstådd. ”Hon ser min smärta och ilska bakom leendet.”
4. Handlingsimpuls: Klienten uppskattar att bli bekräftad och reflekterar över sitt sätt att hantera sina känslor.
5. Kärnemotion: En glimt av glädje och tröst över att bli värderad och sedd.

Denna typ av dialog mellan terapeut och klienterna i paret hjälper till att bryta negativa emotionella mönster och öppnar upp för en djupare kontakt med klientens kärnemotioner.

Dörrar till underliggande, ouppmärksammade emotioner

I Fas 1 av EFT är klienternas kärnemotioner ofta utanför deras medvetande. De emotionella händelsekedjan som utspelar sig i deras mönster sker så snabbt att kärnemotionerna förblir oupptäckta. I takt med att den terapeutiska relationen skapar trygghet, kan terapeuten uppfatta subtila signaler som öppnar dörrar till mer sårbara och ouppmärksammade emotioner.

Varje del av en emotion – farosignaler, snabba omedvetna reaktioner, kroppsliga sensationer, meningsbetydelser, handlingar och reaktiva emotioner – kan fungera som en väg in till kärnemotionen. Dessa känslor driver ofta de repetitiva och eskalerande mönstren av emotionell reaktivitet.

Med hjälp av anknytningsperspektivet ser terapeuten bortom ytan och identifierar farosignaler som aktiverar klienternas självskyddande system. Klienter fast i rigida, repetitiva mönster agerar ofta i ett nödläge, styrda av rädslan för att förlora kärlek, anknytning eller sin egen självbild. I EFT ses reaktiva emotioner som frustration, ilska eller avtrubbning som koder för ouppmärksammade kärnemotioner, såsom rädsla för avvisning, ensamhet eller förlust.

I EFT för par ser terapeuten hur varje partners signaler och reaktioner triggar den andre och förstärker känslan av hot. Klienterna är ofta så upptagna av sina automatiska självskyddande reaktioner – att vända sig mot, bort från eller emot – att de inte når fram till sina kärnbehov eller tydligt kan uttrycka sina rädslor.

En EFT-terapeut fungerar som en vägledare som hjälper klienten att följa sina mönster och lyssna på de kärnemotioner som ligger bakom deras självskyddande beteenden. Detta öppnar för en djupare förståelse och möjlighet till förändring.

Trygghet och hopp: Mönstret som problemet

I slutet av stabiliseringsfasen (Steg 1, klienternas Steg 4) upplever klienter ofta en ny känsla av trygghet och hopp, även om skyddande mönster fortfarande kan dyka upp. Genom att sätta ord på sina underliggande rädslor kan de börja se mönstren som problemet snarare än varandra eller sig själva. Ett vanligt sätt för par är att identifiera och namnge sina cykler, som “den rasande stormen” eller “den frusna sjön”, börjar de förstå de sårbara emotioner som driver deras reaktioner.

De börjar förstå hur deras handlingar påverkar varandra och kan uttrycka insikter som:

• “Jag märker att när jag blir arg och högljudd, känner han en knut i magen.”
• “Det betyder mycket att han förstår varför jag blir så rädd när han drar sig undan.”

Sådana insikter skapar utrymme för förändring. Klienterna märker att de inte längre reagerar lika snabbt eller intensivt, och att deras relation känns tryggare. Stabilisering i Fas 1 innebär att klienterna får en trygg grund för att se sina mönster, utforska sina kärnemotioner och hitta nya vägar framåt.

Hur EFT-terapeuter formar den första förändringshändelsen: Stabilisering

Den stabiliserande förändringshändelsen i Fas 1 formas genom alla delar av EFT Tango, där Tango 2 – att samla och fördjupa klientens upplevelse – är central i senare skedet av Fas 1. Denna process hjälper par och individer att utforska och stabilisera sina mönster av snabb reaktivitet på larmande signaler.

Hur EFT-terapeuter guidar stabilisering med EFT Tango

1. Utforska det grundläggande mönstret: Använd Tango 1 för att kartlägga klienternas mönster. Vid behov, gå vidare med Tango 3 och 4 för att hjälpa dem att uppleva och äga sina reaktioner.
2. Samla och strukturera reaktionerna: Med Tango 2, kartlägg klienternas reaktioner från trigger, snabb bedömning, kroppslig reaktion, meningsskapande och handlingtendens. Utforska, fördjupa och identifiera kärnemotionen som driver mönstret. Använd Tango 3 och 4 för att skapa djupare medvetenhet genom nära interpersonella möten.
3. Integrera den nya förståelsen: Med Tango 5, rama in problemet som ett mönster och sammanfatta hur klienterna har stabiliserats. Fira deras framsteg och stärk känslan av hopp och självförtroende.

Tecken på stabilisering i emotionellt fokuserad parterapi

• Båda parterna börjar förstå vilka situationer som triggar deras “larmklocka” och hur de vanligtvis reagerar.
• De ser hur deras beteenden bidrar till att dra in partnern i cykeln och hur deras reaktioner triggar partnerns kärnrädsla.
• De upptäcker, sätter ord på och uttrycker de sårbara emotioner och längtan som ligger bakom att driva på eller dra sig undan.
• De accepterar sitt unika mönster som en ny förståelse av sina relationsproblem.
• Tillsammans med terapeuten skapar de en meningsfull berättelse om hur mönstret definierar deras relation och hur de skapar det. Detta ger en känsla av möjlighet: “Om vi skapade detta, kanske vi kan förändra det.”
• De blir medvetna om sin automatiska reaktivitet och kan ibland stoppa den.
• Mindre reaktivitet skapar större trygghet i relationen.
• Relationens ton blir mindre fientlig och mer engagerad och hoppfull, även om mönstret fortfarande återkommer, men på ett mindre skadligt sätt.
• Interaktionerna blir mer flexibla, och en ny typ av dialog uppstår där partners är känslomässigt mer engagerade. Konflikter är lugnare, och de känner sig närmare varandra.
• Upplevelsen av både sig själva och sin partner blir mindre begränsad.

Pådrivare:

• Känner lättnad över att partnern inte är likgiltig utan gömmer sig för att skydda sig från intensiteten i deras agerande.
• Börjar uttrycka en längtan efter kontakt. De är fortfarande arga och misstänksamma, men mindre fientliga, och börjar prata om sin sorg och desperation.

Tillbakadragare:

• Känner lättnad över att partnerns fientlighet inte är slumpmässig utan ett desperat svar på deras frånvändhet.
• Börjar prata om sin förlamning istället för att bara bli känslomässigt avtrubbade.

Hur EFT-terapeuter engagerar klienter under stabilisering

EFT-terapeuter hjälper klienter att fördjupa sin medvetenhet om självskyddande mönster och uppleva de kärnrädslor som driver dem genom att:

• Vara genuina, empatiska och visa ovillkorlig acceptans.
• Följa klienternas nuvarande mönster och förstå känslomässig fördjupning som en viktig del av förändring.
• Främja klienternas förmåga att reflektera över sina emotioner i realtid, vilket skapar möjlighet för djupare självinsikt och förändring.

Terapeuter använder EFT-interventioner och hållningen av RISSSSSC för att fördjupa känslomässig upplevelse. Genom att erbjuda en trygg och anpassad närvaro, med kulturell ödmjukhet och empatiskt engagemang, skapar terapeuten de förutsättningar klienterna behöver för att nå stabilisering och genomföra den första viktiga förändringen.

Källor till texten:

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Brubacher, L. L. (2025). Stepping into Emotionally
Focused Therapy : Key Ingredients of Change – Second Edition. New York: Routledge.

Skribenten

Jens Mebius är en erfaren terapeut som arbetar med online parterapi, individuell terapi, familjeterapi med vuxna barn och EFT handledning. Genom Humanprocess hjälper han människor att skapa tryggare relationer och hantera livets utmaningar. Som grundare av Stockholms EFT Center leder han utbildningar och handledning inom emotionellt fokuserad terapi (EFT), vilket har gjort honom till en central figur i spridningen av metoden i Sverige.

The post Förändringshändelse 1: Stabilisering eller de-eskalering av parets negativa interaktion appeared first on Humanprocess.

För att identifiera loopen ber terapeuten paret beskriva sina bråk och typiska interaktioner genom specifika frågor till exempel:

• “Vad gör ni var och en när det är stressigt i ert förhållande?”
• “Vad gör du när du ser ‘den där blicken’ i din partners ansikte?”
• “Vad händer när ni bråkar?”
• “Låtsas att jag är en fluga på väggen i ert kök; berätta för mig, vad skulle jag se om ni två hade ett gräl?”
• ”Vem är mer benägen att ta initiativ till samtal om er relation?”
• ”Hur tar ni var och en ”hand om” er relation?”

EFT-terapeuten observerar hur partnerna reagerar i terapin eller ställer frågor som: “När din partner agerar på det sättet, brukar det trigga dig?”, “Om du blir triggad, vad brukar du göra då?”, “När du gör så (vänder sig till partnern), vad händer med dig?”. På detta sätt framträder deras interaktioner i en sekvens av trigger och handlingstendens som leder till en ny trigger hos den andra och handlingstendens, vilket i sin helhet skapar en negativ interaktionsloop. Dessa loopar ses som uttryck för separationsprotest och otrygg anknytning, och speglar otillfredsställda anknytningsbehov samt rädslor för att lita på varandra i kärlek.

Varje partners position i loopen reflekterar deras upplevelse av förhållandet. Exempelvis kan en hustru känna sig ensam och oviktig när hennes man drar sig undan, vilket gör henne arg och leder till kritik och krav. Mannen, som känner sig otillräcklig, stänger av känslomässigt och drar sig undan mer, vilket bekräftar hustruns känslor och driver loopen vidare. Exempel på hur detta kan uttryckas hittar du nedan.

Kartläggning av samspelsmönster utifrån anknytningsstrategier

Information om anknytningsstrategier samlas in genom att (a) observera paret när de interagerar under sessionen och (b) fråga hur var och en vanligtvis reagerar på den andra (Furrow, o.a., 2022). Vem söker närhet? Söker de stöd från varandra? Hur reagerar varje partner när den andra är upprörd? EFT-terapeuten lyssnar efter tecken på trygg anknytning, ökad rädsla för övergivenhet eller undvikande av känslomässig närhet.
En klient med trygg anknytning brukar:

• Öppet uttrycka både positiva och negativa känslor.
• Ge sin partner fördelen av tvivlet.
• Söka stöd från sin partner när de är upprörda.
• Vara tillgänglig för att trösta och stödja sin partner när det behövs.

En klient som använder undvikande strategier brukar:

• Undvika att söka stöd från sin partner.
• Ha svårt att stödja sin partner när denne är orolig eller behövande.
• Dra sig undan just när partnern behöver dem som mest.
• Förminska eller avfärda hot och skador mot sig själv.
• Intellektualisera och begränsa sina känslor, med fokus på problemlösning eller handling.

En klient med ambivalent anknytning brukar:

• Visa ett intensivt behov av stöd och tillgivenhet från sin partner.
• Förstora hot och personliga sår.
• Vara vaksam och snabbt tolka partnerns beteende som ett hot.
• Kräva sin partners tid och uppmärksamhet.
• Uttrycka känslor intensivt.

En klient med en med en rädda undvikande strategier brukar:

• Hantera sina rädslor genom att undvika intimitet och ha svårt med känslomässig och fysisk närhet.
• Hålla inne känslor och vara ovillig att öppna sig.
• Ha svårt att tro att deras partner verkligen bryr sig om dem.
• Undvika att söka stöd eller, när de gör det, dra sig undan när det erbjuds. Uppträda passivt.
• Ha upplevt trauma eller blivit svikna i kärleksrelationer.

Kartläggning av samspelsmönster – att identifiera dansen mellan parterna

I början av en EFT-process fokuserar terapeuten på att hjälpa paret identifiera och förstå sitt negativa samspelsmönster – den återkommande “dansen” som ofta aktiveras i konflikter eller känslomässig distans. Det är inte partnern som är problemet, utan det mönster som uppstår mellan dem. Terapeuten hjälper paret att se detta mönster som det gemensamma problemet, något de tillsammans kan förändra.

Mönstret består av handlingar, känslor och inre upplevelser som triggar varandra och driver på konflikten eller tillbakadragandet. Det kan exempelvis se ut så här: en partner uttrycker kritik → den andra går i försvar eller drar sig undan → vilket leder till mer frustration → vilket leder till mer undvikande – och så vidare.

Genom att strukturera och benämna mönstret kan terapeuten hjälpa paret skapa medvetenhet och distans till det, vilket skapar utrymme för nya sätt att mötas.

Exempel från en session:

I ett samtal med paret Lina och Erik upprepar sig ett välbekant mönster. Lina säger att hon känner sig ensam i relationen och ofta får bära ansvaret för kontakten. Erik svarar genom att tystna och se ner i golvet.

Terapeuten stannar upp interaktionen och speglar vad som händer:

Terapeuten (till båda): “Det jag ser just nu är att när Lina berättar om sin upplevelse – att det känns ensamt – så blir det väldigt känsligt för dig, Erik. Jag märker att du går inåt, kanske för att du känner dig otillräcklig eller rädd för att misslyckas? Och Lina, när du ser att Erik drar sig undan, hur blir det för dig då?”

Lina: “Då känns det som att jag inte når fram. Som att jag är ensam i det här, igen.”

Erik nickar och säger tyst: “Jag vet inte vad jag ska säga. Det känns som att vad jag än gör så blir det fel…”

Terapeuten (sammanfattar): “Så det låter som att ni fastnar i ett mönster där Lina sträcker sig efter kontakt, men gör det på ett sätt som blir laddat för Erik – vilket leder till att du, Erik, backar. Och när du drar dig undan, Lina, så känns det ännu mer ensamt för dig – och du höjer tonen för att försöka nå fram. Men det gör att Erik stänger ner ännu mer… Är det så här det ofta ser ut mellan er?”

Paret nickar. Terapeuten fortsätter sedan med att benämna detta mönster som något de kan börja hålla tillsammans: kanske “jakten och reträtten” eller “när jag ropar, gömmer du dig”.

Att kartlägga samspelsmönstret är en nyckel i fas 1 i EFT: det skapar ett gemensamt språk och en karta som guidar både terapeuten och paret vidare. När paret kan se mönstret som sin gemensamma fiende, öppnas dörren till tryggare kontakt och djupare förståelse.

Källor till texten – kartläggning av samspelsmönster

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och svar

Skribent

Jens Mebius är en framstående terapeut och utbildare inom emotionellt fokuserad terapi (EFT). Han skriver insiktsfullt om kartläggning av samspelsmönster, en central del av arbetet med att hjälpa par att förstå och förändra negativa interaktioner. Som grundare av Stockholms EFT Center bedriver han utbildning i parterapi och handleder terapeuter i att använda EFT för att skapa tryggare och mer kärleksfulla relationer. Genom sin erfarenhet och sitt pedagogiska engagemang har han blivit en av de ledande rösterna för EFT i Sverige.

The post Kartläggning av samspelsmönster appeared first on Humanprocess.

Koreografera möten sker på följande sätt:

• Förenkla (destillera) budskapet: ”Om jag hör dig rätt, blir du spänd i magen när du hör Saras tonläge.”
• Öka engagemanget i nuet genom upprepning: ”Så här är det, helt spänt i magen när du tänker på Saras tonläge.”
• Förutse kontakt: ”Hur tolkar du Saras ansiktsuttryck nu när vi pratar om det?”
• Gör delningen för partnern (uppmana klienten): ”Nils, skulle du kunna säga till Sara nu att du har ont i magen och att det är kopplat till den där triggern från Saras tonläge?”
• Engagera (håll klienten engagerad i processen genom att fokusera om, omdirigera upprepning och minska risken): ”Vänta, Nils, du behöver inte börja förklara, det räcker med att du ser Saras ögon här och säger att du har ont i magen.”

Syftet med denna intervention är att skapa ett ägandeskap kring nuvarande positioner och typiska handlingstendenser, samt att omvandla nya emotionella upplevelser till nya sätt att interagera. Viktigast av allt är att den även öppnar upp för en ny trygg, korrigerande erfarenhet.

Under terapins gång kommer terapeuten att skapa många möten som utgör små steg i interaktionen. Dessa små ögonblick gör det möjligt för klienterna att gradvis vänja sig vid att engagera sig på nya sätt, både med sina känslor och med varandra. Genom att skapa flera små korrigerande emotionella upplevelser i dessa möten för terapeuten processen steg för steg närmare att forma tryggare anknytningsmönster. Denna intervention sker alltid i Tango 3.

Minska ner risken kring Koreografera möten

Koreografera möten är fokuserade och ger klienten begränsat utrymme för misslyckanden. Om klienten har svårt att följa direktiven, betraktas det inte som ett misslyckande eller motstånd, utan som en möjlighet att ytterligare utforska och bearbeta upplevelsen i stunden. Terapeuten kommer att “skära risken tunnare” till ett hanterbart och kongruent budskap som klienten kan uttrycka. Det kan exempelvis gå till så här:
Klienten: Nej det kan jag inte säga till hen, det gör för ont.
Terapeuten: Det är helt okej, jag ser att det gör ont. Jag hör dig. Kan du berätta att det gör för ont att dela?
Eller
Klienten: Nej det känns onaturligt, som att spela teater.
Terapeuten: Jag kan förstår att det känns onaturligt så här i början och jag uppskattar att du säger ifrån. Skulle du kunna säga något om det. Att det här känns lite för onaturligt och stelt att dela?

Källor till texten

Johnson, S. M. (2019). Attachment theory in practice : Emotionally Focused Therapy (EFT) with Individuals, Couples, and Families. New York: The Guilford Press.

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och Svar

Skribenten

Jens Mebius är en pionjär inom emotionellt fokuserad terapi (EFT) i Sverige och har arbetat med metoden sedan 2009. Han är certifierad EFT-terapeut, handledare och utbildare och grundade Stockholms EFT Center för att främja metoden nationellt. Genom Humanprocess erbjuder han terapi för par och individer och har utbildat många terapeuter i att använda EFT för att skapa tryggare relationer.

The post Koreografera möten appeared first on Humanprocess.

I exemplet nedan använder terapeuten en empatisk gissning för att identifiera en klients underliggande anknytningslängtan:
“Du säger att du känner dig ensam och att ensamheten är överväldigande, som ett fullständigt avvisande, och du reagerar med en attack eftersom det gör ont. Och jag hör att det gör ont—att du känner dig ensam och avvisad. Jag undrar också om smärtan innehåller en längtan efter kontakt—en längtan att bli hållen och tröstad—att en del av dig längtar efter att vara med honom, att få den kontakten, att verkligen vara med honom. Stämmer det för dig?”

Anknytningssådd

En variation av empatisk gissning bygger på terapeutens skicklighet att validera och förstärka en partners emotionella engagemang. Denna intervention används för att belysa de anknytningsbehov och den längtan som blockeras av klientens rädslor, och för att måla upp en bild av denna längtan och dessa behov som tillgodosedda av en viktig annan. Den hjälper klienter att se bortom rädslorna till de behov som ligger bakom deras fastlåsta mönster, och öppnar upp nya möjligheter för kontakt genom att tydliggöra de blockerade anknytningslängtan och beteenden samt motmedlet till otillfredsställda behov.

Ett vanligt sätt att bygga upp anknytningssådden är att rama in det mellan längtan (anknytningsbehovet) och rädslan som blockerar att uttrycka denna längtan på följande sätt:

1. Interventionen börjar med frasen: ”Så du kunde aldrig…”
   ”Så du kunde aldrig vända dig till henne och säga, ’Jag behöver dig och jag behöver komma först. Jag vill vara viktig.'”
2. Sedan adresserar terapeuten rädslan som hindrar klienten från att vara mer engagerad med sin partner. ”Så du kunde aldrig…” (avslöja anknytningsrelaterad rädsla eller behov).
   ”Så du kunde aldrig vända dig till honom och berätta att kritiken gör för ont och får dig att ifrågasätta ditt värde? Det du verkligen vill är att känna dig säker och värdefull i hans hjärta.”

Diskurs

En diskurs är en speciell typ av empatisk gissning som används när klienter är ovilliga att utforska sin upplevelse. Den är ganska ovanlig och tillämpas när andra strategier inte har varit effektiva för att främja emotionell upplevelse. Diskursen är en icke-hotande intervention där terapeuten berättar en historia om en annan klient—individ, par eller familj—som har någon likhet med klientens situation. Berättelsen beskriver nyckelelementen i klientens negativa mönster, med gissade underliggande emotioner invävda. Terapeuten förbereder ofta diskursen i förväg.

“Ibland fastnar par i ett mönster som är svårt för dem att förstå. Jag har tänkt på ett par som jag känner, som ofta fastnar kring firandet av högtider. De kan till och med se det komma, men de känner sig hjälplösa när problemen börjar. Hon har en nära relation till sin familj och vill vara en del av deras högtidssammankomster. Han ser detta som att hennes familj kontrollerar henne. Hur som helst, han tenderar att utmana hennes önskan att umgås med sin familj som ett tecken på hennes brist på engagemang i deras äktenskap. Hon ogillar hans dömande attityd och blir arg på hans kritiska kommentarer om hennes familj. Han drar sig sedan tillbaka, blir passiv och surar. Hon blir rasande på hans beteende och ser honom som överdrivet krävande och omogen. Det ironiska är att de båda vill få bort denna ‘familjedans’ från sitt förhållande. Han vill ha försäkran om att han är viktig för henne, eftersom familjehögtider brukade vara smärtsamma tider för honom. Hon förstod inte att han behövde försäkran och stöd, och han såg inte att hon ville vara där för honom men kände sig hindrad på grund av att hon kände sig för kontrollerad. Jag undrar ibland om detta par kunde identifiera sig med hur det är för er båda när ni hanterar familjeförväntningar.”

Källor till texten

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och Svar

Skribent

Jens Mebius är idag certifierad EFT terapeut, handledare och utbildare. Han hjälper par, familjer och individer att stärka sina relationer, samtidigt som han utbildar terapeuter i Stockholms EFT Center.

The post Empatiska gissningar appeared first on Humanprocess.