Sveket och relationssåret

När partnern inte fanns där under en kris

Tecknad kvinna sitter vid ett regnigt fönster medan hennes partner står en bit bort i dörröppningen.

När partnern inte fanns där under en kris kan såret finnas kvar långt efter att krisen är över. Livet har blivit stabilare, det praktiska är ordnat och omgivningen har slutat fråga, men den ena bär fortfarande minnet av att ha behövt sin partner och inte fått det stöd som kändes nödvändigt.

Det är ofta svårt att förklara varför just detta ögonblick fortsätter att göra ont. Partnern minns kanske allt hen faktiskt gjorde och förstår inte vad som saknades. Ur ett anknytningsperspektiv behöver paret undersöka både händelsen och erfarenheten av att stå ensam i den.

När behovet av stöd blir särskilt starkt

Vid en svår förlust, ett plötsligt besked eller en omvälvande händelse blir behovet av en närstående mycket tydligt. Vi behöver någon som lyssnar, stannar kvar, hjälper oss att förstå vad som händer eller bara visar att vi inte behöver bära allt själva.

Det betyder inte att partnern måste kunna lösa situationen. Ibland finns inget att lösa. Det betydelsefulla är ofta att ens rädsla eller sorg märks och blir tagen på allvar. En person kan fortfarande vara mycket rädd och samtidigt känna sig mindre ensam.

Behoven ser olika ut och är inte alltid lätta att uttrycka. Under stark stress blir orden få, skarpa eller otydliga. Den som behöver stöd kanske samtidigt skäms över att vara så beroende av ett gensvar.

Att vara tillsammans och ändå ensam

I ett tänkt exempel tvingas ett par lämna sin bostad efter en brand. Den ena ordnar snabbt med tillfälligt boende, försäkring och praktiska kontakter. Den andra är skakad av det som har hänt och försöker berätta hur rädd hen blev.

Partnern svarar att de nu är i säkerhet och att det viktigaste är att få ordning på allt. Samtalet går vidare till nästa uppgift. Den som försökte berätta drar slutsatsen att det inte finns plats för rädslan och slutar försöka.

Flera månader senare är det den korta stunden som kommer tillbaka. Den praktiska hjälpen var verklig och viktig. Samtidigt blev upplevelsen av att vara känslomässigt ensam aldrig bemött. Båda delarna behöver få finnas när paret försöker förstå vad som skadades.

Goda avsikter och en smärtsam erfarenhet

Den som inte nådde fram kan ha försökt hjälpa på det sätt hen kände till. Att ordna, lugna ned eller fokusera på fakta kan kännas som omsorg. Någon blir själv rädd och tyst, någon tror att starka känslor förvärrar läget och någon uppfattar partnern som mer självbärande än hen är.

Dessa förklaringar gör reaktionen mer begriplig. Samtidigt måste de lämna utrymme för vad partnern faktiskt upplevde. Om förklaringen kommer innan smärtan har blivit förstådd känns den som ännu ett besked om att upplevelsen inte borde finnas.

Ett uteblivet gensvar betyder inte automatiskt att kärlek saknas. Det får ändå stora konsekvenser för tilliten. Att förstå hur båda dessa saker kan vara sanna ger paret en möjlighet att lämna frågan om vem som har den enda rimliga versionen.

Varför ögonblicket kan leva kvar

Sue Johnson beskriver hur ett särskilt smärtsamt ögonblick kan förändra förväntan på partnerns tillgänglighet. Personen kanske börjar klara svåra saker ensam, undviker att berätta eller blir starkt vaksam på tecken på ointresse. Skyddet blir en del av vardagen långt efter krisen.

När partnern senare vill komma nära väcks försiktigheten på nytt. Längtan efter stöd finns kanske kvar, men också minnet av vad som hände när behovet visades. Avståndet är därför svårt att påverka genom enbart fler trevliga stunder tillsammans.

Alla missade ögonblick blir inte anknytningssår. Betydelsen beror på situationen, utsattheten, relationens historia och hur paret har kunnat mötas efteråt. Begreppet ska hjälpa till att förstå en erfarenhet, inte sättas som en etikett på varje besvikelse.

När försöken att prata gör det svårare

Den sårade tar kanske upp krisen igen för att få det som fortfarande saknas: ett erkännande av ensamheten och ett känslomässigt gensvar. Partnern hör en anklagelse om att vara en dålig människa och börjar redogöra för allt hen gjorde.

Då känner den första sig åter ensam och försöker starkare. Den andra blir mer pressad eller ger upp. Ett försök att reparera gör att båda hamnar i en välbekant cirkel av protest och försvar.

Hot- och stressreaktionerna gör det svårt att hålla flera perspektiv samtidigt. Det sårbara blir kritik, och skammen blir argument. Paret behöver hjälp med själva förloppet för att alls kunna närma sig det som ännu gör ont.

Att förstå och ta ansvar

Ett reparerande arbete börjar ofta med en mer precis förståelse av vad som saknades. Kanske behövde personen bli trodd, få en stunds närvaro eller känna att partnern försökte förstå allvaret. Det går inte att bestämma utifrån vad någon i allmänhet borde uppskatta.

Den som inte fanns där behöver erkänna både sitt agerande och dess följder. Att själv ha varit rädd är en viktig förklaring. Den behöver delas på ett sätt som också bekräftar att partnern blev lämnad med något mycket svårt.

Ansvar behöver stå i proportion till vad som faktiskt hände och vad som var möjligt. Ingen kan alltid vara närvarande eller uppfatta varje behov. Paret behöver utrymme för både verkliga begränsningar och den smärta som ändå blev kvar.

Hur parterapi kan hjälpa

I EFT-parterapi hjälper terapeuten paret att sakta ned och få syn på vad som händer när ämnet kommer upp. Den sårade får stöd att närma sig erfarenheten under protesten. Partnern får hjälp att lyssna, förstå och svara utan att fastna i att försvara sin avsikt.

Arbetet är varsamt och anpassas till vad paret kan bära. Det är inte en uppgift att berätta mer innan det finns ett tillräckligt tryggt mottagande. Om någon blir överväldigad behöver processen bromsas och stödet anpassas.

Ett annat gensvar i nutid

Det som hände kan inte göras ogjort. Däremot kan ni möta minnet tillsammans på ett annat sätt. Att partnern nu förstår, blir berörd och stannar kvar förändrar upplevelsen av att fortfarande behöva bära allt ensam.

Sedan behöver nya erfarenheter få plats i vardagen. När svåra känslor får ett mer lyhört gensvar blir tilliten till att söka stöd långsamt mindre osäker. Utfallet är öppet, och en relation där hot, kontroll eller våld finns behöver först bedömas utifrån säkerhet och behov av individuellt stöd.

Källor och vidare läsning

Texten är självständigt formulerad med följande böcker av Sue Johnson som bakgrund. Exemplen i texten är tänkta och beskriver inga verkliga klienter.

  • Johnson, S. M. (2011). Hold Me Tight. Piatkus.
  • Johnson, S. M. (2014). The Love Secret: The Revolutionary New Science of Romantic Relationships (utgiven som Love Sense i andra marknader). Piatkus.
  • Johnson, S. M. (2022). Hold Me Tight Workbook. Piatkus.

Särskilt samtal 5 i Hold Me Tight och Hold Me Tight Workbook samt kapitel 7–8 i The Love Secret, om uteblivet känslomässigt stöd och reparation av anknytningssår.

När ni behöver stöd efter ett svek eller relationssår

Emotionellt fokuserad parterapi online

Boka ett första samtal
Jens Mebius med glasögon.

Om skribenten

Jens Mebius

Certifierad EFT-terapeut och EFT-handledare samt utbildare (ICEEFT Trainer) i emotionellt fokuserad terapi. Terapeut sedan 2005, sedan 2014 den andra certifierade EFT-terapeuten i Sverige och grundare av Stockholm EFT Center.

Läs mer om Jens