Vad innebär att pådrivaren mjuknar?

I en relation kan pådrivaren vara den som ofta uttrycker frustration eller krav i ett försök att reparera eller fördjupa relationen. Under ytan av denna ”jag-behöver-dig”-kommunikation finns ofta en känsla av rädsla för avvisning och ensamhet. När pådrivaren mjuknar börjar dessa underliggande känslor ta plats i relationen, och parets dynamik förändras.

I EFT:s andra fas, där interaktionsmönster omstruktureras, är denna process central. Här öppnar sig pådrivaren och delar sin sårbarhet i stället för att uttrycka sin rädsla genom krav eller kritik. Detta förändrar hur partnern, som ofta är en är en engagerad tillbakadragare (withdrawer), svarar. Tillbakadragaren kan nu möta pådrivarens behov med större empati och trygghet.

Processens sex tematiska steg

Forskning har identifierat sex tematiska skiften som kännetecknar framgångsrika ”softening events” i EFT. Dessa teman kan behöva att upprepas i flera sessioner. Dessa teman hjälper terapeuten att skapa och guida processen mot ett djupare emotionellt engagemang:

1. Möjlighet att nå ut (Tango 2, Steg 5): Processen inleds ofta genom att terapeuten hjälper paret att reflektera över tidigare negativa interaktioner. Terapeuten kan till exempel fråga: ”Hur skulle det vara att dela din rädsla för att bli avvisad istället för att uttrycka den som ilska?” Denna fråga sätter tonen för att bjuda in pådrivaren att utforska sina känslor från en ny plats av sårbarhet.
2. Bearbetning av rädsla (Tango 2, Steg 5): Många pådrivare undviker att uttrycka sin sårbarhet på grund av djupa rädslor, till exempel att bli dömd, avvisad eller inte älskad. Terapeuten fördjupar dessa rädslor och förstärker dem med frågor som: ”Vad händer inom dig när du föreställer dig att släppa in din partner i dessa känslor?” Målet är att skapa ett säkert utrymme där dessa rädslor kan kännas igen och bearbetas.
3. Att sträcka sig efter partnern (Tango 3, Steg 7): När pådrivaren vågar dela sina sårbarheter med sin partner sker en betydande förändring. Terapeuten kan uppmuntra detta genom att säga: ”Kan du vända dig till din partner och säga: ’Jag är rädd att du kanske inte skulle älska mig om jag visar dig min svaghet’?” Detta är ett intensivt och modigt steg som öppnar för djupare förståelse och empati.
4. Stöd till pådrivaren (Tango 4, Steg 7): Efter att pådrivaren har delat sina känslor hjälper terapeuten dem att bearbeta reaktionerna. Detta kan innebära frågor som: ”Hur känns det för dig att våga dela detta med din partner?” Denna reflektion stärker pådrivarens självbild och skapar en djupare emotionell integration.
5. Bearbetning med den engagerade partnern (Tango 4, Steg 6)När pådrivaren delar sina sårbarheter, guidar terapeuten också den andra partnern att svara på ett tröstande och bekräftande sätt. Terapeuten kan fråga: ”Hur känner du när din partner öppnar upp sig för dig på detta sätt?” Denna bearbetning stärker tryggheten i relationen.
6. Den andra partnern sträcker sig tillbaka(Tango 4 & 3, Steg 6): Slutligen guidar terapeuten den andra partnern att svara med sin egen sårbarhet och bekräftelse. Detta är en djupgående interaktion som befäster förändringen i relationen.

Ett exempel från terapirummet

Anna och Erik hade länge fastnat i ett destruktivt mönster. Anna uttryckte ofta ilska och frustration när saker gick fel, medan Erik drog sig undan för att skydda sig själv. När Erik hade blivit gjort processen av att bli en engagerad Tillbakadrager så kunde Anna under session 14 börja reflektera igen över sina känslor och sa: ”Jag blir arg för att jag är rädd. Jag känner mig så otillräcklig och tror inte att jag förtjänar hanns kärlek.”
Med terapeutens stöd vände sig Anna till Erik och sa: ”Jag vill att du ska veta att jag är rädd. Jag är rädd att du ska lämna mig om jag visar dig den här sidan av mig.” Erik, som tidigare hade känt sig attackerad, svarade nu med empati: ”Anna, jag vill inte att du ska känna dig så. Jag älskar dig, och jag är här för dig.”
Detta ögonblick markerade en vändpunkt där de båda började bygga en tryggare och mer kärleksfull relation.

Vanliga misstag terapeuter bör undvika

Under processen finns det fallgropar som kan hindra utvecklingen:

• Missat anknytningsfokus: Att inte koppla klientens känslor till deras anknytningsbehov.
• Känslomässig distans: Att terapeuten undviker att engagera sig i klientens rädsla.
• Rädsla för rädsla: Att terapeuten inte förstärker klientens rädslor och anknytningsbehov.
• Negativa synsätt förblir obearbetade: Att inte hantera klientens negativa syn på sig själv eller partnern.
• Misslyckad uppmjukning: Att inte guida den pådrivande partnern till att uttrycka sina anknytningsbehov på ett sårbart sätt direkt till sin partner.

Slutsats

Att pådrivaren mjuknar är en central del av förändringsprocessen i EFT. Det är en resa från krav till sårbarhet, från defensivitet till närhet. Genom att guida par genom denna process hjälper terapeuten dem att bygga ett tryggare och mer kärleksfullt band. Denna resa är inte bara en förändring i interaktion, utan också en fördjupning av båda parters förmåga att ge och ta emot kärlek. ”Pådrivaren mjuknar” är kärnan i EFT:s kraft att omvandla relationer till en trygg plats där båda kan växa tillsammans.

Käller kring omstrukturering av anknytningen

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Brubacher, L. L. (2025). Stepping into Emotionally
Focused Therapy : Key Ingredients of Change – Second Edition. New York: Routledge.

Skribenten

Jens Mebius är en erkänd expert inom emotionellt fokuserad terapi (EFT) och har arbetat med metoden sedan 2009. Han erbjuder online parterapi, familjeterapi för vuxna barn och individuell terapi online via Humanprocess. Jens är certifierad EFT-terapeut, handledare och Trainer, och hans behörighet att utbilda i metoden godkändes av Sue Johnson, EFT:s grundare. Genom sitt arbete vid Stockholms EFT Center utbildar och handleder han terapeuter och psykologer, med fokus på att sprida EFT som en evidensbaserad metod för att skapa tryggare relationer.

The post Förändringshändelse 3 – Pådrivaren Mjuknar appeared first on Humanprocess.

Humanistiska värderingar började göra sig gällande på 60 och 70 talet. Protester mot den urbanisering och industrialisering i västvärlden, som ledde till miljöförstöring och rovdrift på naturen. Detta satte en prägel på och influerade idéutvecklingen inom de humanistiska psykoterapierna.

Andra inslag som fick stor betydelse många av de amerikanska terapeuter som utvecklade de humanistiska terapien var de kontakter som fått med zenbuddhism och taoism i Japan, med meditationsmetoder från Indien och Japan. Men även europeisk existentialism fick stark påverkan på terapierna. Begrepp som det fria valet som leder till människans ångest och den fenomenologiska metoden fick stark påverkan på det Experientiell psykoterapifältet.

Betoning på personlig utveckling och känslor

Anhängare av humanistisk psykoterapi betraktar självförverkligande och personlig utveckling som en viktig angelägenhet för psykologisk teori och praktik. Tilltron till den enskilda människans resurser att utvecklas av egen kraft gör att man söker åstadkomma ett ”tillåtande klimat” genom att praktisera en accepterande hållning).

Det har också funnits en främjande av känslor i sig. Ibland på ett utlevande sätt. Men man har inte sett känslor i sig som ett problem som skulle hanteras så som det kunde vara i andra psykoterapeutiska inriktningar under 1900 talet. Utan känslor var något som vi kunde lära av om vi lyssnade på dom och ett sätt att vara levande. Tron på att arbeta igenom känslor som rädsla istället för att hantera dom ansågs som mer önskvärt och framgångsrikt för människans psykologiska hälsa.

Inom den humanistisk terapin betonas det friska i människan och det finns en stark kritik av psykiatriska diagnoser som är vanligt förekommande inom psykoterapeutisk behandling. Dessa anses begränsa behandlingen då terapeuten inte anses kunna se hela människan utan bara förhåller sig personen som en diagnos.

Erfarenhet och känslor

Mer och mer minska betydelsen av utlevelse av känslor som kunde finnas i terapiförspråkare tankar kring mänsklig hälsa. Istället kom idéerna att känslor är vårt sätt att erfara och uppleva världen. Det är i möte och erfarenheten av oss själva och vår omvärld som vi blir till. Det levda erfarenheten är en känslomässig upplevelse. Så känslor finns där som en överlevnadsförmåga för människan. Känslor är människans sätt att tolka och ta in världen på. Hur vi förhåller oss och kommunicerar med våra medmänniskor bygger känslomässiga signaler som vi skickar med våra röstlägen, ansiktsuttryck, kroppsspråk och ordval. När dessa erfarenheter av mötet av andra är sårande, farliga och traumatiska för oss kan det leda till starka erfarenheter som kan hindra oss från att leva ett fullgott liv vilket kan leda till psykisk ohälsa.

I terapin är en persons direktupplevelse av sig själv och sin situation är utgångspunkten för en av terapeuten underlättad förändringsprocess som går mot ökad upplevelse av sammanhang i tillvaron och i personens sätt att tänka, känna och sträva.

I och med förflyttning från känsloutlevelse till den känslomässiga erfarenheten kring psykologisk förändring började mer och mer termen Experientiell användas som har med den engelska ordet experience på svenska erfarenhet.

Vem skriver egentligen den här texten? Jo jag Jens Mebius som har en online mottagning för emotionellt fokuserad terapi.

Kända företrädare och terapiformer

Abraham Maslow (1908-1970) är kanske den mest kända personen som tidigt var förespråkare för Humanistisk psykologi. Maslow menade att det fanns en behovstrappa för människan där grundläggande behov som fysiska trygghet ligger lägre ner på trappan(mat, vatten, sömn), därefter psykologisk trygghet som att tillhöra en familj och kärlek osv där människan tillslut kan ta hand om sitt behov av självförverkligande.

År 1962 bildades Association for Humanistic Psychology och 1971 fick det amerikanska psykologförbundet, APA, en särskild avdelning för humanistisk psykologi: Division 32: Society for Humanistic Psychology.
Vid tidpunkten för Maslows död grundades International Association for Humanistic Psychology.

Det kom därefter många framträdande terapeuter och psykologer inom fältet för att nämna några Andreas Angyal (1902-1960), Roberto Assagioli (1888-1974), Charlotte Bühler (1893-1974), Viktor Frankl (1905-1997), Kurt Goldstein (1878-1965), Douglas McGregor (1906-1964), Rollo May (1909-1994), Henry Murray (1893-1988).

Två namn och inriktningar som är värda att nämna för dess betydelse för EFT är är framförallt Carl Rogers (1902-1987) med sin klientfokuserade terapi och Fritz Perls (1893 – 1970) med Gestaltterapi.

I dag i modern humanistisk psykoterapi kan nämnas Sue Johnson och Les Greenberg som har utvecklat terapier som för den humanistiska psykoterapin vidare.

The post Humanistisk – Experientiell psykoterapi appeared first on Humanprocess.