Trauma och parterapi

Hur kan EFCT hjälpa par när trauma påverkar relationen?

Tecknat äldre par vänder sig varsamt mot varandra; bakom dem syns en dörröppning mot en gård.

EFCT hjälper par att förstå hur följderna av trauma och relationens samspel påverkar varandra, och att bli en trygg plats för varandra i stället för ännu en källa till fara. När trauma påverkar en parrelation vill båda ofta hitta tillbaka till varandra men blir överväldigade i försöken. En längtan efter stöd möter försiktighet, en fråga väcker försvar och ett samtal som började med hopp slutar med att båda känner sig mer ensamma.

Arbetet anpassas efter säkerhet, behov och vad var och en klarar av att vara kvar i. Det börjar med en bedömning och en gemensam förståelse av vad hjälpen ska inriktas på.

Relationen är en del av sammanhanget

En person lever med sin historia i ett nuvarande liv. Partnerns gensvar, vardagens belastning och möjligheten att söka stöd får betydelse för hur ensam eller trygg personen känner sig. Samtidigt påverkas partnern och relationen av det som är svårt.

I sin bok om EFCT med traumaöverlevare beskriver Sue Johnson hur parterapin kan bidra till ett mer stödjande band. Terapeuten arbetar med hur paret möter känslor, skydd och behov i kontakten. Det ger relationen en aktiv plats i förståelsen.

Fokus innebär inte att partnern ska ta över behandlingsansvaret eller att en bättre relation automatiskt löser alla besvär. Uppgiften behöver avgränsas till det som är relevant och möjligt i just detta pars situation.

En bedömning innan riktningen bestäms

Terapeuten behöver förstå hur relationen fungerar, vad båda söker hjälp för och hur tidigare eller pågående utsatthet påverkar dem. Det är också viktigt att veta vilken annan hjälp som finns och vad paret har erfarenhet av sedan tidigare.

Enskilda samtal ingår ofta i bedömningen. De ger utrymme att berätta om oro, gränser eller sådant som är svårt att säga inför partnern. Ramarna för enskilda och gemensamma samtal behöver vara tydliga och diskuteras med paret.

Om hot, våld, kontroll eller sexuellt tvång pågår behöver säkerheten bedömas först. Gemensamt relationsarbete kan vara olämpligt. Den utsatta ska inte förväntas bli mer öppen eller tillitsfull inför en partner som fortfarande skadar.

Bedömningen fortsätter under arbetet. Behov och förutsättningar förändras, och planen justeras efter det. Terapeuten behöver också bedöma när annan kompetens eller andra insatser behövs.

En förutsägbar och tryggare arbetsform

För en person som har erfarenhet av att sakna kontroll väcker själva terapin ofta oro. Vad kommer jag att behöva berätta? Får jag säga att något är för mycket? Kommer min partner att förstå eller använda det jag säger emot mig?

En tydlig arbetsform gör processen mer begriplig. Terapeuten förklarar vad hen vill undersöka, bjuder in till frågor och gör det möjligt att uttrycka tvekan. Ett nej eller ett behov av att bromsa ska få verklig betydelse.

Tryggheten följs upp i det som sker. Att båda formellt har tackat ja till parterapi säger inte att varje känslomässigt steg är möjligt just nu. Terapeuten behöver vara uppmärksam på hur arbetet påverkar var och en.

Att förstå hur paret fastnar

En central del av EFCT är att följa det negativa samspelet. Vad händer när en situation får en hotfull betydelse? Hur försöker personen skydda sig? Vad väcker det hos partnern, och vilket svar kommer tillbaka?

I ett tänkt exempel blir den ena tyst när ett samtal känns för intensivt. Partnern uppfattar tystnaden som att inte vara viktig och ställer fler frågor. Den ökade intensiteten gör det ännu svårare för den första att hitta ord. Båda får en erfarenhet som bekräftar deras oro.

Terapeuten hjälper dem att se mer än det synliga beteendet och att förstå förloppet utan att göra någon till hela problemet. Samtidigt benämns konkreta handlingar och individuellt ansvar. Att ett beteende har en begriplig bakgrund gör inte skadliga handlingar acceptabla.

Nya känslomässiga möten i möjlig takt

När samtalen blivit mer hanterbara ger arbetet efter hand utrymme för andra möten. En person kan då visa sin rädsla för att bli lämnad, medan partnern får stöd att lyssna utan att omedelbart försvara sig. Ett behov blir tydligare och ett gensvar lättare att uppfatta.

Detta behöver ske nära personernas egen erfarenhet och med uppmärksamhet på vad som blir för mycket. Det är inte ett krav att genast vara sårbar inför partnern. Om någon blir överväldigad behöver terapeuten hjälpa till att bromsa och ompröva nästa steg.

I Emotionally Focused Therapy for Trauma beskriver Johnson och Campbell detta behov av löpande bedömning och anpassad intensitet i individuell EFT, EFIT. I parterapin behöver terapeuten dessutom följa hur båda partnernas reaktioner och deras mottagande av varandra påverkar processen.

När annan behandling också behövs

Vid PTSD behövs en bedömning av vilken behandling som passar. 1177 beskriver bland annat traumafokuserad KBT och EMDR. EFCT:s arbete med relationen kan behöva samordnas med individuell traumabehandling eller annan vård. En plan formas utifrån behov, kompetens och samtycke.

Det är viktigt att skilja mellan vad som bearbetas i olika samtal. I parterapin behöver personen inte återberätta varje traumatisk händelse för att få hjälp med relationens samspel. Vad som delas med partnern behöver vara genomtänkt och frivilligt.

Partnern får större förståelse för reaktioner och behov, men förväntas inte bedriva behandling hemma. Det behöver finnas andra vägar till stöd när besvären kräver det. Båda ska kunna ha ett liv och egna gränser också under en behandlingsperiod.

Att ta förändringen med sig hem

Nya erfarenheter i samtalen behöver få stöd av vardagen. Det märks i mer förutsägbara svar, tydligare gränser och att ett svårt ögonblick inte genast behöver bli en lång konflikt eller ett stort avstånd.

Terapeuten hjälper paret att förstå vad som faktiskt har blivit annorlunda och vad som fortfarande är svårt. Uppföljningen behöver ge plats för bakslag och för att båda kan ha olika tempo. Hemma är uppgiften inte att pressa fram den öppenhet som bara varit möjlig med mycket stöd i rummet.

Mål som formas tillsammans

För ett par är målet mindre rädsla i konflikter. För ett annat är det att kunna be om stöd, respektera en gräns eller åter få tillgång till en närhet som båda vill ha. Målen behöver vara begripliga för båda och möjliga att följa.

EFCT ger stöd att undersöka och förändra relationens känslomässiga mönster, utan ett löfte om en viss utgång. Ett meningsfullt arbete ger plats för både tidigare erfarenheter och egna val om hur relationen ska se ut framåt.

Källor och vidare läsning

Texten är självständigt formulerad med nedanstående böcker som underlag. Boken om parterapi med traumaöverlevare är det huvudsakliga EFCT-underlaget; boken från 2026 ger kompletterande traumaförståelse med fokus på individuell EFT, EFIT. Exemplen i texten är tänkta och beskriver inga verkliga klienter.

  • Johnson, S. M. (2002). Emotionally Focused Couple Therapy with Trauma Survivors: Strengthening Attachment Bonds. The Guilford Press.
  • Johnson, S. M., & Campbell, T. L. (2026). Emotionally Focused Therapy for Trauma. The Guilford Press.
  • Johnson, S. M. (2011). Hold Me Tight. Piatkus.
  • Johnson, S. M. (2014). The Love Secret: The Revolutionary New Science of Romantic Relationships (utgiven som Love Sense i andra marknader). Piatkus.
  • Johnson, S. M. (2022). Hold Me Tight Workbook. Piatkus.
  • 1177. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Kompletterande information om bedömning och vård.

EFCT-beskrivningen bygger främst på kapitel 4–5 i Emotionally Focused Couple Therapy with Trauma Survivors. Kapitel 5–6 i Emotionally Focused Therapy for Trauma kompletterar förståelsen av bedömning och anpassad intensitet inom EFIT; dessa metoder likställs inte. Hold Me Tight, The Love Secret och Hold Me Tight Workbook bidrar med anknytnings- och samspelsperspektiv.

När tidigare erfarenheter påverkar er kontakt

Emotionellt fokuserad parterapi online

Boka ett första samtal
Jens Mebius med glasögon.

Om skribenten

Jens Mebius

Certifierad EFT-terapeut och EFT-handledare samt utbildare (ICEEFT Trainer) i emotionellt fokuserad terapi. Terapeut sedan 2005, sedan 2014 den andra certifierade EFT-terapeuten i Sverige och grundare av Stockholm EFT Center.

Läs mer om Jens