Negativa samspelsmönster

Båda går till motangrepp – när varje samtal blir en kamp

Tecknat par ser spänt på varandra och talar samtidigt i ett vardagsrum.

När båda går till motangrepp blir varje samtal en kamp där ingen får plats med sin upplevelse. Ett problem tas upp, möts av en motanklagelse och följs av ännu ett exempel på vad den andra har gjort fel. Båda försöker förklara sig och båda känner sig angripna.

Till slut känns relationen som en plats där man ständigt måste vara beredd, och en liten kommentar väcker snabbt ett stort försvar. I emotionellt fokuserad terapi, EFT, undersöker vi hur cirkeln hålls igång och vad som gör det så svårt för båda att släppa sin beredskap.

När försvaret blir ett nytt angrepp

Sue Johnson beskriver detta mönster i Hold Me Tight med namnet Find the Bad Guy. Uppmärksamheten riktas mot partnerns fel och brister. Det egna svaret upplevs ofta som ett försvar mot något som den andra redan har gjort.

Om någon säger att en överenskommelse har brutits handlar svaret ofta om hur kritisk hen själv brukar vara. När den ena berättar att en kommentar gjorde ont får hen veta vad hen sade förra veckan. Den ursprungliga frågan blir liggande medan nya anklagelser fyller samtalet.

För den som svarar känns det nödvändigt att visa hela bilden. Men för partnern blir svaret ett nytt angrepp och ett tecken på att den egna upplevelsen inte räknas. Därmed får båda ytterligare skäl att försvara sig.

Hur cirkeln tar fart

Tänk er ett par där den ena har tackat ja till ett släktbesök utan att först prata med den andra. Partnern känner sig förbisedd och säger: ”Du fattar alltid besluten själv.” Svaret blir: ”Det går ju aldrig att göra dig nöjd.” Snart talar båda om vilken sorts person den andra är.

Den första upplever att hen behöver protestera ännu tydligare för att få sin plats i relationen respekterad. Den andra känner sig orättvist bedömd och letar efter exempel som visar att anklagelsen inte stämmer. Ett försök att berätta om besvikelse har blivit en kamp om vem som bär skulden för relationens svårigheter.

Inifrån känner sig båda ensamma och missförstådda. Utifrån syns främst de vassa orden. När vi bara möter varandras skydd blir det lätt att tro att partnern vill vinna eller såra, även när personen själv upplever att hen försöker få sin verklighet uppfattad.

När båda går i beredskap

Den som har blivit sårad många gånger börjar ofta lyssna efter nästa angrepp redan innan ett samtal har kommit igång. Ett tonfall eller en suck räcker för att väcka minnet av hur det brukar bli. Vi svarar då både på det som händer nu och på det vi befarar ska följa.

När stress- och hotreaktionerna ökar blir uppmärksamheten smalare. Vi hör lättare det som verkar bekräfta att vi blir kritiserade, avvisade eller felaktigt anklagade. Det blir svårare att uppfatta osäkerheten i partnerns röst eller att känna den egna ledsnaden under irritationen.

För en del märks beredskapen i kroppen som värme, spända käkar och en stark impuls att svara direkt. Andra blir kalla och mycket precisa i sina formuleringar. Motangrepp behöver alltså inte vara högljudda. Ett stilla, välriktat förakt gör det också svårt att känna sig trygg.

Varför det blir så viktigt att få rätt

Att få rätt känns i stunden som enda sättet att slippa en smärtsam bild av sig själv. Om jag erkänner att du blev sårad, kommer det då att betyda att allt är mitt fel? Om jag släpper min invändning, finns det någon som kommer att se vad jag har burit?

Sådana farhågor gör en ursäkt svår att ge och en förklaring svår att ta emot. Båda väntar på att bli förstådda först. Samtidigt blir det allt mindre möjligt för någon av dem att vara den som lyssnar.

Även ett tillfälligt övertag i diskussionen lämnar relationen mer utsatt. Partnern slutar kanske argumentera, men känner sig överkörd eller osedd. Då har samtalet tagit slut utan att den kontakt eller förändring som behövdes har kommit till stånd.

Det som blir svårt att visa

Bakom motangrepp kan det finnas rädsla för att inte räknas, skam över att göra någon besviken eller sorg över att inte längre bli mött med värme. Det går inte att veta på förhand vad som finns hos en viss person. Upplevelsen behöver undersökas med varsamhet.

Att visa en mjukare känsla upplevs ofta som riskfyllt. Om tidigare försök har avfärdats eller använts i nästa gräl känns det säkrare att fortsätta argumentera. Då hjälper det sällan att bara uppmana paret att vara mer sårbart. Det behöver först finnas en rimlig möjlighet att bli varsamt bemött.

Ett gemensamt mönster är inte lika ansvar

Att beskriva en cirkel av motangrepp säger något om hur samtalet utvecklas. Det avgör inte vem som har gjort vad eller hur ansvar ska fördelas. En bruten överenskommelse behöver fortfarande erkännas. Ojämn arbetsfördelning och återkommande kränkningar behöver förändras i handling.

Det är också skillnad mellan ett ömsesidigt gräl och en situation där någon försöker skydda sig mot hot, våld eller kontroll. Att båda svarar skarpt innebär inte att deras handlingsutrymme eller ansvar är likvärdigt. Säkerhet och utsatthet behöver bedömas särskilt. Gemensam parterapi är inte alltid en lämplig början.

Hur EFT-parterapi kan hjälpa

I EFT-parterapi arbetar terapeuten aktivt med att sakta ned förloppet och fånga upp nya angrepp. Båda får hjälp att beskriva sin erfarenhet utan att partnern samtidigt blir föremål för en ny dom.

Arbetet stannar ofta vid ett mycket kort ögonblick: vad hände i dig när du hörde den kommentaren? Vad kom du att tro om din plats i relationen? Vad försökte du åstadkomma med ditt svar? När de leden blir synliga går det lättare att förstå hur båda bidrar till nästa reaktion och vad var och en behöver ta ansvar för.

Med stöd börjar den som verkar hård få kontakt med det som gör ont. Partnern får hjälp att ta emot det, samtidigt som den egna erfarenheten också får plats. Om reaktionen åter blir ett angrepp behöver terapeuten hjälpa paret att förstå vad som gjorde det nya mötet för svårt.

Att få en annan erfarenhet av varandra

Förändring blir möjlig när paret gradvis erfar att ett erkännande inte gör någon rättslös och att en besvikelse går att uttrycka utan att hela personen underkänns. Nya svar behöver följas av konkret ansvar och återkommande reparationer i vardagen.

Arbetet är krävande när beredskapen har funnits länge. Målet är att ni ska få större möjlighet att förstå, säga ifrån och ta ansvar utan att varje svårt samtal blir ännu en kamp om vem som är problemet.

Källor och vidare läsning

Texten är självständigt formulerad med följande böcker av Sue Johnson som bakgrund. Exemplen i texten är tänkta och beskriver inga verkliga klienter.

  • Johnson, S. M. (2011). Hold Me Tight. Piatkus.
  • Johnson, S. M. (2014). The Love Secret: The Revolutionary New Science of Romantic Relationships (utgiven som Love Sense i andra marknader). Piatkus.
  • Johnson, S. M. (2022). Hold Me Tight Workbook. Piatkus.

Särskilt avsnittet Find the Bad Guy i samtal 1 i Hold Me Tight och Hold Me Tight Workbook, samt kapitel 3 och 7 i The Love Secret.

När ni fastnar i samma samspel

Emotionellt fokuserad parterapi online

Boka ett första samtal
Jens Mebius med glasögon.

Om skribenten

Jens Mebius

Certifierad EFT-terapeut och EFT-handledare samt utbildare (ICEEFT Trainer) i emotionellt fokuserad terapi. Terapeut sedan 2005, sedan 2014 den andra certifierade EFT-terapeuten i Sverige och grundare av Stockholm EFT Center.

Läs mer om Jens