Att kunna pausa terapin ibland, till exempel genom att säga: “Vänta, kan vi stanna upp ett ögonblick? Jag skulle vilja fokusera på …”, är avgörande för att hålla samtalet på rätt spår. EFT-terapeuter (emotionellt fokuserad terapi) använder ofta dessa sätt att byta kanal:

1. Från dåtid till nutid: “Det här hände för länge sedan, men hur känns det för dig just nu när du pratar om det?”
2. Från individ till relation: “Du beskriver dig själv som ‘lat’, men det låter som att det är samspelet i er relation som gör det svårt för dig att försöka?”
3. Från tankar till känslor: “Det där var intressant, men låt oss gå tillbaka till det du sa förut. Du använde ordet ‘krossad’. Vad händer i din kropp när du säger det?”
4. Från innehåll till process: “Det ni säger är viktigt, men jag vill stanna upp och titta på ert samspel. Det verkar som om alla era argument handlar om uppgifter och händelser, men sättet ni bemöter varandra på ser alltid likadant ut. Du gör så här … och då reagerar du så här … och ni hittar aldrig en lösning.”
5. Från diagnos till mönster: “Du kallar henne ‘galen’ och nämner läkarens diagnos, vad var det nu – ‘borderline’? Du förstår inte varför hon först kräver närhet och sedan avvisar dig när du försöker ge den?”

Under hela sessionen håller terapeuten flera perspektiv i åtanke: samspelet mellan parterna, individens personliga upplevelser, anknytningsteorins ramverk och terapins mål. Det kan verka komplext i början, men med övning blir det lika naturligt som att spela ett musikinstrument.

Källor till texten:

Johnson, S. M. (2019). Attachment theory in practice : Emotionally Focused Therapy (EFT) with Individuals, Couples, and Families. New York: The Guilford Press.

Författar till texten

Jens Mebius är en ledande expert inom emotionellt fokuserad terapi (EFT) och en av de första att arbeta med metoden i Sverige. Som certifierad EFT-terapeut, handledare och Trainer erbjuder han både grund- och vidareutbildningar för terapeuter och psykologer. Genom sitt arbete på Humanprocess och Stockholms EFT Center fokuserar han på att stärka relationer genom par-, familje- och individuell terapi, samtidigt som han bidrar till att sprida och utveckla EFT i Sverige .

The post Byta kanal appeared first on Humanprocess.

• Repetera: Repetera emotionella budskap från klienten som återkommer under terapisessionerna för att göra emotionerna levande, till exempel: “Det är tungt”, “Det blir helt obegripligt”, “Jag är helt ensam” osv.
• Inre bilder: Gör emotionella erfarenheter mer levande än abstrakta ord genom att använda inre bilder, som till exempel: “Det är som att stå och skrika i motvind över ett öppet hav” eller “Det är som att ha fem stigar att välja på men jag vet inte vilken som blir rätt.” Bilderna kan komma från klienten, eller så kan terapeuten föreslå egna inre bilder.
• Simpla – enkla ord: Enkla vardagsord kommer närmare våra emotioner än abstrakta, akademiska termer.
• Sakta ner tempot: Emotioner är snabba eftersom de tjänar vår överlevnad. Men för att kunna lyssna på emotionens budskap och skapa nya erfarenheter kring den behöver vi dra ner på tempot. Sänk även tempot i ditt tal när du vill nå fram till klientens emotionella nivå.
• Sammetsmjuk röst: En mjuk röst från terapeuten lugnar nervsystemet och gör det mindre skrämmande att närma sig emotioner (som att någon håller mig i handen).
• Specifikt: Emotioner behöver bli specifika och konkreta för att nya emotionella erfarenheter ska kunna skapas.
• Somatisk spegling: Uppmärksamma klientens somatiska respons för att spegla dessa uttryck och främja ett djupare engagemang i deras känsloprocess.
• Klientens ord: Återanvänd klientens egna ord kring deras erfarenheter för att komma närmare deras emotioner.

R.I.S.S.S.S.S.K. utgör även grunden för interventionen ”Upphöja” och kan beskrivas som en kondenserad version av R.I.S.S.S.S.S.K. Denna hållning tillämpas inom alla tre former av EFT: parterapi (EFCT), individualterapi (EFIT) och familjeterapi (EFFT).

Att grunda sig som terapeut i EFT

För att arbeta effektivt med klienter behöver terapeutens hållning vara känslomässigt balanserad och inre närvarande. Här är några nycklar för att lyckas:

Skapa trygghet i dig själv

• Lita på EFT-modellens ovillkorliga acceptans för att hitta lugn och fokus.
• Påminn dig om att du inte är ensam – kollegor och handledare kan stötta dig efter svåra sessioner.
• Om du känner nervositet, erkänn den som en spegling av klientens känslor och återgå till att vara närvarande.

Känna klientens upplevelse i din egen kropp

• Använd din kropp för att känna klientens emotionella upplevelse – exempelvis en “knut i magen” eller “fjärilar i bröstet”.
• Var ödmjuk i dina antaganden och bjud in klienten att korrigera eller fördjupa din förståelse.

Reflektera med hjärta och närvaro

• Föreställ dig klientens upplevelse och reflektera långsamt och med känsla. Matcha klientens ton och tempo.
• Var medveten om kulturella skillnader och våga erkänna om din egen erfarenhet skiljer sig från klientens. Bjud in dem att förklara mer.

Utforska klientens emotionella process

• Identifiera och återkoppla till triggers, kroppsliga reaktioner, handlingstendenser och kärnemotioner.
• Upprepa och fördjupa dessa element för att hålla den känslomässiga upplevelsen levande och meningsskapande.

Var nyfiken och empatisk

• Använd reflektioner för att spåra och binda samman klientens berättelse.
• Var nyfiken på klientens emotionella process och hjälp dem utforska de känslomässiga “handtag” som öppnar dörrar till djupare insikter.

Genom att vara balanserad, närvarande och nyfiken skapar terapeuten en trygg miljö där klienterna kan utforska och förstå sina emotioner på ett djupare plan.

Källor till texten

Johnson, S. M. (2019). Attachment theory in practice : Emotionally Focused Therapy (EFT) with Individuals, Couples, and Families. New York: The Guilford Press.

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Brubacher, L. L. (2025). Stepping into Emotionally
Focused Therapy : Key Ingredients of Change – Second Edition. New York: Routledge.

Författare till texten

Jens Mebius är certifierad i emotionellt fokuserad terapi (EFT) och verkar som handledare och Trainer i metoden. Han utbildar terapeuter och psykologer nationellt i samarbete med ICEEFT (International Centre for Excellence in Emotionally Focused Therapy). Jens skriver här insiktsfullt terapeutens hållning en centrala aspekter av EFT.

The post Terapeutens hållning i EFT – R.I.S.S.S.S.S.K. appeared first on Humanprocess.

För att identifiera loopen ber terapeuten paret beskriva sina bråk och typiska interaktioner genom specifika frågor till exempel:

• “Vad gör ni var och en när det är stressigt i ert förhållande?”
• “Vad gör du när du ser ‘den där blicken’ i din partners ansikte?”
• “Vad händer när ni bråkar?”
• “Låtsas att jag är en fluga på väggen i ert kök; berätta för mig, vad skulle jag se om ni två hade ett gräl?”
• ”Vem är mer benägen att ta initiativ till samtal om er relation?”
• ”Hur tar ni var och en ”hand om” er relation?”

EFT-terapeuten observerar hur partnerna reagerar i terapin eller ställer frågor som: “När din partner agerar på det sättet, brukar det trigga dig?”, “Om du blir triggad, vad brukar du göra då?”, “När du gör så (vänder sig till partnern), vad händer med dig?”. På detta sätt framträder deras interaktioner i en sekvens av trigger och handlingstendens som leder till en ny trigger hos den andra och handlingstendens, vilket i sin helhet skapar en negativ interaktionsloop. Dessa loopar ses som uttryck för separationsprotest och otrygg anknytning, och speglar otillfredsställda anknytningsbehov samt rädslor för att lita på varandra i kärlek.

Varje partners position i loopen reflekterar deras upplevelse av förhållandet. Exempelvis kan en hustru känna sig ensam och oviktig när hennes man drar sig undan, vilket gör henne arg och leder till kritik och krav. Mannen, som känner sig otillräcklig, stänger av känslomässigt och drar sig undan mer, vilket bekräftar hustruns känslor och driver loopen vidare. Exempel på hur detta kan uttryckas hittar du nedan.

Kartläggning av samspelsmönster utifrån anknytningsstrategier

Information om anknytningsstrategier samlas in genom att (a) observera paret när de interagerar under sessionen och (b) fråga hur var och en vanligtvis reagerar på den andra (Furrow, o.a., 2022). Vem söker närhet? Söker de stöd från varandra? Hur reagerar varje partner när den andra är upprörd? EFT-terapeuten lyssnar efter tecken på trygg anknytning, ökad rädsla för övergivenhet eller undvikande av känslomässig närhet.
En klient med trygg anknytning brukar:

• Öppet uttrycka både positiva och negativa känslor.
• Ge sin partner fördelen av tvivlet.
• Söka stöd från sin partner när de är upprörda.
• Vara tillgänglig för att trösta och stödja sin partner när det behövs.

En klient som använder undvikande strategier brukar:

• Undvika att söka stöd från sin partner.
• Ha svårt att stödja sin partner när denne är orolig eller behövande.
• Dra sig undan just när partnern behöver dem som mest.
• Förminska eller avfärda hot och skador mot sig själv.
• Intellektualisera och begränsa sina känslor, med fokus på problemlösning eller handling.

En klient med ambivalent anknytning brukar:

• Visa ett intensivt behov av stöd och tillgivenhet från sin partner.
• Förstora hot och personliga sår.
• Vara vaksam och snabbt tolka partnerns beteende som ett hot.
• Kräva sin partners tid och uppmärksamhet.
• Uttrycka känslor intensivt.

En klient med en med en rädda undvikande strategier brukar:

• Hantera sina rädslor genom att undvika intimitet och ha svårt med känslomässig och fysisk närhet.
• Hålla inne känslor och vara ovillig att öppna sig.
• Ha svårt att tro att deras partner verkligen bryr sig om dem.
• Undvika att söka stöd eller, när de gör det, dra sig undan när det erbjuds. Uppträda passivt.
• Ha upplevt trauma eller blivit svikna i kärleksrelationer.

Kartläggning av samspelsmönster – att identifiera dansen mellan parterna

I början av en EFT-process fokuserar terapeuten på att hjälpa paret identifiera och förstå sitt negativa samspelsmönster – den återkommande “dansen” som ofta aktiveras i konflikter eller känslomässig distans. Det är inte partnern som är problemet, utan det mönster som uppstår mellan dem. Terapeuten hjälper paret att se detta mönster som det gemensamma problemet, något de tillsammans kan förändra.

Mönstret består av handlingar, känslor och inre upplevelser som triggar varandra och driver på konflikten eller tillbakadragandet. Det kan exempelvis se ut så här: en partner uttrycker kritik → den andra går i försvar eller drar sig undan → vilket leder till mer frustration → vilket leder till mer undvikande – och så vidare.

Genom att strukturera och benämna mönstret kan terapeuten hjälpa paret skapa medvetenhet och distans till det, vilket skapar utrymme för nya sätt att mötas.

Exempel från en session:

I ett samtal med paret Lina och Erik upprepar sig ett välbekant mönster. Lina säger att hon känner sig ensam i relationen och ofta får bära ansvaret för kontakten. Erik svarar genom att tystna och se ner i golvet.

Terapeuten stannar upp interaktionen och speglar vad som händer:

Terapeuten (till båda): “Det jag ser just nu är att när Lina berättar om sin upplevelse – att det känns ensamt – så blir det väldigt känsligt för dig, Erik. Jag märker att du går inåt, kanske för att du känner dig otillräcklig eller rädd för att misslyckas? Och Lina, när du ser att Erik drar sig undan, hur blir det för dig då?”

Lina: “Då känns det som att jag inte når fram. Som att jag är ensam i det här, igen.”

Erik nickar och säger tyst: “Jag vet inte vad jag ska säga. Det känns som att vad jag än gör så blir det fel…”

Terapeuten (sammanfattar): “Så det låter som att ni fastnar i ett mönster där Lina sträcker sig efter kontakt, men gör det på ett sätt som blir laddat för Erik – vilket leder till att du, Erik, backar. Och när du drar dig undan, Lina, så känns det ännu mer ensamt för dig – och du höjer tonen för att försöka nå fram. Men det gör att Erik stänger ner ännu mer… Är det så här det ofta ser ut mellan er?”

Paret nickar. Terapeuten fortsätter sedan med att benämna detta mönster som något de kan börja hålla tillsammans: kanske “jakten och reträtten” eller “när jag ropar, gömmer du dig”.

Att kartlägga samspelsmönstret är en nyckel i fas 1 i EFT: det skapar ett gemensamt språk och en karta som guidar både terapeuten och paret vidare. När paret kan se mönstret som sin gemensamma fiende, öppnas dörren till tryggare kontakt och djupare förståelse.

Källor till texten – kartläggning av samspelsmönster

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och svar

Skribent

Jens Mebius är en framstående terapeut och utbildare inom emotionellt fokuserad terapi (EFT). Han skriver insiktsfullt om kartläggning av samspelsmönster, en central del av arbetet med att hjälpa par att förstå och förändra negativa interaktioner. Som grundare av Stockholms EFT Center bedriver han utbildning i parterapi och handleder terapeuter i att använda EFT för att skapa tryggare och mer kärleksfulla relationer. Genom sin erfarenhet och sitt pedagogiska engagemang har han blivit en av de ledande rösterna för EFT i Sverige.

The post Kartläggning av samspelsmönster appeared first on Humanprocess.

Koreografera möten sker på följande sätt:

• Förenkla (destillera) budskapet: ”Om jag hör dig rätt, blir du spänd i magen när du hör Saras tonläge.”
• Öka engagemanget i nuet genom upprepning: ”Så här är det, helt spänt i magen när du tänker på Saras tonläge.”
• Förutse kontakt: ”Hur tolkar du Saras ansiktsuttryck nu när vi pratar om det?”
• Gör delningen för partnern (uppmana klienten): ”Nils, skulle du kunna säga till Sara nu att du har ont i magen och att det är kopplat till den där triggern från Saras tonläge?”
• Engagera (håll klienten engagerad i processen genom att fokusera om, omdirigera upprepning och minska risken): ”Vänta, Nils, du behöver inte börja förklara, det räcker med att du ser Saras ögon här och säger att du har ont i magen.”

Syftet med denna intervention är att skapa ett ägandeskap kring nuvarande positioner och typiska handlingstendenser, samt att omvandla nya emotionella upplevelser till nya sätt att interagera. Viktigast av allt är att den även öppnar upp för en ny trygg, korrigerande erfarenhet.

Under terapins gång kommer terapeuten att skapa många möten som utgör små steg i interaktionen. Dessa små ögonblick gör det möjligt för klienterna att gradvis vänja sig vid att engagera sig på nya sätt, både med sina känslor och med varandra. Genom att skapa flera små korrigerande emotionella upplevelser i dessa möten för terapeuten processen steg för steg närmare att forma tryggare anknytningsmönster. Denna intervention sker alltid i Tango 3.

Minska ner risken kring Koreografera möten

Koreografera möten är fokuserade och ger klienten begränsat utrymme för misslyckanden. Om klienten har svårt att följa direktiven, betraktas det inte som ett misslyckande eller motstånd, utan som en möjlighet att ytterligare utforska och bearbeta upplevelsen i stunden. Terapeuten kommer att “skära risken tunnare” till ett hanterbart och kongruent budskap som klienten kan uttrycka. Det kan exempelvis gå till så här:
Klienten: Nej det kan jag inte säga till hen, det gör för ont.
Terapeuten: Det är helt okej, jag ser att det gör ont. Jag hör dig. Kan du berätta att det gör för ont att dela?
Eller
Klienten: Nej det känns onaturligt, som att spela teater.
Terapeuten: Jag kan förstår att det känns onaturligt så här i början och jag uppskattar att du säger ifrån. Skulle du kunna säga något om det. Att det här känns lite för onaturligt och stelt att dela?

Källor till texten

Johnson, S. M. (2019). Attachment theory in practice : Emotionally Focused Therapy (EFT) with Individuals, Couples, and Families. New York: The Guilford Press.

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och Svar

Skribenten

Jens Mebius är en pionjär inom emotionellt fokuserad terapi (EFT) i Sverige och har arbetat med metoden sedan 2009. Han är certifierad EFT-terapeut, handledare och utbildare och grundade Stockholms EFT Center för att främja metoden nationellt. Genom Humanprocess erbjuder han terapi för par och individer och har utbildat många terapeuter i att använda EFT för att skapa tryggare relationer.

The post Koreografera möten appeared first on Humanprocess.

I exemplet nedan använder terapeuten en empatisk gissning för att identifiera en klients underliggande anknytningslängtan:
“Du säger att du känner dig ensam och att ensamheten är överväldigande, som ett fullständigt avvisande, och du reagerar med en attack eftersom det gör ont. Och jag hör att det gör ont—att du känner dig ensam och avvisad. Jag undrar också om smärtan innehåller en längtan efter kontakt—en längtan att bli hållen och tröstad—att en del av dig längtar efter att vara med honom, att få den kontakten, att verkligen vara med honom. Stämmer det för dig?”

Anknytningssådd

En variation av empatisk gissning bygger på terapeutens skicklighet att validera och förstärka en partners emotionella engagemang. Denna intervention används för att belysa de anknytningsbehov och den längtan som blockeras av klientens rädslor, och för att måla upp en bild av denna längtan och dessa behov som tillgodosedda av en viktig annan. Den hjälper klienter att se bortom rädslorna till de behov som ligger bakom deras fastlåsta mönster, och öppnar upp nya möjligheter för kontakt genom att tydliggöra de blockerade anknytningslängtan och beteenden samt motmedlet till otillfredsställda behov.

Ett vanligt sätt att bygga upp anknytningssådden är att rama in det mellan längtan (anknytningsbehovet) och rädslan som blockerar att uttrycka denna längtan på följande sätt:

1. Interventionen börjar med frasen: ”Så du kunde aldrig…”
   ”Så du kunde aldrig vända dig till henne och säga, ’Jag behöver dig och jag behöver komma först. Jag vill vara viktig.'”
2. Sedan adresserar terapeuten rädslan som hindrar klienten från att vara mer engagerad med sin partner. ”Så du kunde aldrig…” (avslöja anknytningsrelaterad rädsla eller behov).
   ”Så du kunde aldrig vända dig till honom och berätta att kritiken gör för ont och får dig att ifrågasätta ditt värde? Det du verkligen vill är att känna dig säker och värdefull i hans hjärta.”

Diskurs

En diskurs är en speciell typ av empatisk gissning som används när klienter är ovilliga att utforska sin upplevelse. Den är ganska ovanlig och tillämpas när andra strategier inte har varit effektiva för att främja emotionell upplevelse. Diskursen är en icke-hotande intervention där terapeuten berättar en historia om en annan klient—individ, par eller familj—som har någon likhet med klientens situation. Berättelsen beskriver nyckelelementen i klientens negativa mönster, med gissade underliggande emotioner invävda. Terapeuten förbereder ofta diskursen i förväg.

“Ibland fastnar par i ett mönster som är svårt för dem att förstå. Jag har tänkt på ett par som jag känner, som ofta fastnar kring firandet av högtider. De kan till och med se det komma, men de känner sig hjälplösa när problemen börjar. Hon har en nära relation till sin familj och vill vara en del av deras högtidssammankomster. Han ser detta som att hennes familj kontrollerar henne. Hur som helst, han tenderar att utmana hennes önskan att umgås med sin familj som ett tecken på hennes brist på engagemang i deras äktenskap. Hon ogillar hans dömande attityd och blir arg på hans kritiska kommentarer om hennes familj. Han drar sig sedan tillbaka, blir passiv och surar. Hon blir rasande på hans beteende och ser honom som överdrivet krävande och omogen. Det ironiska är att de båda vill få bort denna ‘familjedans’ från sitt förhållande. Han vill ha försäkran om att han är viktig för henne, eftersom familjehögtider brukade vara smärtsamma tider för honom. Hon förstod inte att han behövde försäkran och stöd, och han såg inte att hon ville vara där för honom men kände sig hindrad på grund av att hon kände sig för kontrollerad. Jag undrar ibland om detta par kunde identifiera sig med hur det är för er båda när ni hanterar familjeförväntningar.”

Källor till texten

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och Svar

Skribent

Jens Mebius är idag certifierad EFT terapeut, handledare och utbildare. Han hjälper par, familjer och individer att stärka sina relationer, samtidigt som han utbildar terapeuter i Stockholms EFT Center.

The post Empatiska gissningar appeared first on Humanprocess.